Ems

Jag ska verkligen försöka att komma igång här igen, men nu kanske i en annan anda. Jag har gått klart min DBT-grupp om två veckor och jag mår bättre i dem symtomen, sen finns det saker som måste fixas osv. Men jag är starkare idag än vad jag har varit på flera år, imorgon tar jag min sista dos av den antideprissiva medicin som jag har velat ta bort. Efter en lång utsättning så blir sista dosen imorgon, och jag är överlycklig. Det har tagit lång tid men att gå sakta fram är bra, min läkare ville inte ta bort för mycket på en gång. 

Jag ska åka iväg om ett tag och fixa lite saker, jag fick sova natt vilket är ovanligt. 

 

Jag och J har planer för mars vilket är snart och våran relation är fortsatt stark. Jag älskar honom och han mig. 

Jag ska försöka skriva mer här, men det är inget jag kan lova. Jag vill gärna skriva och jag gillar att skriva men jag glömmer bort att jag har bloggen ibland och på senaste tiden så har det varit mycket att ta tag i osv

 

Men vi hörs snart igen!

Kram kram

Ems

Som rubriken säger så lever jag som sambo med min finaste J, det är en av det bästa sakerna att få vara sambo med honom. Det enda som är jobbigt i det hela är grannarna, dem är allt annat än repesktfulla om man säger så. Men vi står brevid varandra och gör det bästa av den situationen, våran relation är stabil och vi delar på saker och ting som man gör i ett samboliv/förhållande. Inga konstigheter, just nu är jag själv i lägemheten och tvättar. J är iväg på annat. 

Att tvätta är så tråkigt men är ändå något som behövs göras precis som att städa. Har snabbt dammsugit av också precis, det värsta. storstädningen får vänta någon dag. 

 

Det var länge sen jag skrev men det har varit så mycket annat som har varit på agendan och en del saker har hamnat i bakgrunden och en av dessa saker är bloggen. Det är inget som jag vill ska hamna så längt bak men man måste göra prioriteringar ibland och det är det som har hänt här.

 

Jag utför yoga varje vecka och har precis börjat kunna stå på huvudet, en liten uppdatering sen sist :), jag går fortfarande i dbt och går i gruppen till i slutet av december någon gång. Slutfasen i gruppen, det har varit en lång resa som har gått upp och ner men en bra resa 

Jag vet inte om det finns så mycket mer att berätta om just sådana saker som händeer just i livet. 

Mina ätstörningar är under kontroll, jag håller på att sätta ut en medicin och jag kämpar på i mina problem osv. Det finns saker som är bra men även saker som behöver fixas fortfarande men jag har utvecklats, men min resa är inte klar. 

På återseende inom kort

Puss och kram

Ems

 

 

Jag ska till Göteborg i slutet av Juli, jag ska se fotboll :). Jag ska se Manchester United mot Galatasaray, jag kommer åka en kompis. Vi stannar en natt, åker lördag morgon och kommer hem på söndag lunchtid/eftermiddag! 

När detta var klart att jag skulle åka var jag som ett barn på julafton för att jag älskar fotboll och mitt favoritlag är just Manchester United så detta är värt det hela, Sen att Zlatan spelar där nuförtiden är ju bara ett plus ;)

Några tips på vad man kan göra i Götet under dagen innan matchen som spelas på kvällen?

 

Annars så har jag lägenheten helt för mig själv fram till tisdag eftersom amma åkte igår förmiddag så har haft den själv redan i en natt ;) Så jäkla skönt att slippa vissa saker osv.

 

Jag har blivit godkänd av FK efter mycket om och men, jag forsätter att gå i dbt och jag umgås med J och vänner 😊

Jag har liksom inte varit hemma så mycket helt enkelt! Men jag forsätter och gör armband i förmån av Cancerfonden och så. Man får gärna höra av sig i kommentartorsfältet så kan vi fixa något ❤️

Jag går hos sjukgymnast för mina knän och ja, mycket som händer. Orkar inte förklara allt nu. Just nu så är jag hemma, har tända ljus, tittar på serie och pysslar :)

Vi hörs igen

Puss och kram

Jag är glad att jag får vara med den jag älskar och jag känner att man inte behöver ha en speciell dag för att visa kärlek, det kan man göra varje dag och ska göra det. Jag gör det varje dag och försöker visa min uppskattning för att det är någon som jag älskar och som stöttar mig, förstår mig❤️

Jag behöver inte ha rosor, choklad och allt det där. Det räcker bara att få känna J's hud och få titta på film med honom och bara kunna mysa och så till den!

Jag kan inte påstå att jag är jätte sugen på att prata med någon eller inte prata alls faktiskt men jag pratade med c och t på gruppen om det var okej att ringa dem medan a är borta under denna vecka. Det var helt okej, dem backar upp en om ens individual terapeut är borta. Tack och lov för det kan jag säga!

Och sen pratade jag med C på kravatten(en vikarie som även är volontär på tilia) och denna dag så behövdes det pratas mycket även om inte ville prata alls.

Nu orkar jag inte skriva mer! 

Puss och kram 

 Jag har satt igång ett projekt som innebär att jag gör armband som jag kommer sälja och pengarna kommer gå till välgörenhet. De fonder jag har tänkt donera pengarna till är hjärn-/cancerfonden. Jag vill göra något för att kunna hedra olika personer osv. Det handlar om jatt jag vill göra skillnad också. 

Anledningen till att det här kom nu på ett sätt är att  min farfars sambo gick bort i cancer så sent som i söndags, och min farmor gick bort efter ha fått en hjärnblödning. Min farfar har förlorat två kärlekar i sitt liv. Det är inte rättvist, min fina älskade farfar. Jag gör det här för honom och för farmor och hans sambo B. Jag är ledsen för att jag ser ju B som en extra-farmor eftersom hon och farfar bodde ihop så länge eftersom farmor gick bort när jag var relativt liten, men ändå så pass stor att jag har några minnen av farmor. Så det här är för dem, för mig. Av den anledningen att jag är ledsen och vill kunna göra något för att försöka minska att flera ska förlora sina älskade, som farfar har gjort, även jag. 

Den som vill köpa ett armband får kommentera och ge e-post så att jag kan kontakta er och göra upp hur den ska se osv. 

Jag har satt ett pris på 50 kronor. Så den som vill och jag hoppas att flera vill köper armband till en god sak.

 

 

är hemma nu och kom hem för ett tag sen men jag har inte haft orken att skriva förrän nu pga olika saker men jag har ändå haft en härlig helg. Även om det blev så att jag inte träffade dem jag tänbkte från början men men.

Vad ska jag skriva mer?

Jo, i fredags så blev det ganska skarpt l'äge för mig med mycket impulser och så, sa det till E och jag gick tidigare från kravatten vilket gjorde att hon frågade om det var en smart ide eller hur man ska säga, men jag orkade inte mer, hörde av mig till henne när det blev kris hemma som vi hade bestämt om det behövdes. Och jag sa hej då till K också vilket kändes sådär eftersom det finns saker jag är arg över och tycker är lite dåligt hanterat osv.

Men nu ska jag titta vidare på något så skriver snart igen

Puss och kram

 

 

Toppen av lathet för mig med att äta mellis är att köra frukt och proteinshake, jag kan inte hjälpa att proteinshake är så jäkla gott. Eller det beror på vilken smak det är men jag har tre smaker som jag tycker om och älskar så därav att det är så jäkla gott för mig ;). Och jag sitter och dricker shaken och äter frukten medans jag skriver här :) 

 

Annars så är det fredag och det betyder helg, men även att det är K's sista dag på kravatten men även 35 plusarnas sista dag så det är ju mycket som sker idag så att säga. Men jag är även arg på K för att hon inte kunde vänta ett tag till och det är så mycket hyckleri just nu och det känns som att det finns en kyla och att personalen slutat bry sig osv. Det finns så mycket som gör att jag känner mig arg, besviken och ledsen när det gäller kravatten, jag tänker inte dra upp allt men det jag skrev innan är en del av det.

Även om jag har svårt för relationer och så men det här har inget med det och göra utan det här är helt andra saker och upplevelser, jag har varit uppriktig om hur jag tycker och tänker angående kravatten och hur jag ser på det men dem bryr sig inte och det känns som att en kommer med ursäkter och den andre tar det som kritik, och den tredje kör bara sitt eget race typ. Jag blir arg och frustrerad på det och cheferna skiter i deltagarna. Ingen lyssnar på oss som gåpr där, men en del av deltagarna bryr sig inte typ och dem som tycker något vågar inte säga något känns det som. Det är typ jag som säger något men men vi får se hur detta går och hur det blir i slutändan. Försöker tänka positivt men det känns så himla fel för min magkänsla säger att detta kommer gå åt helvete.

Nä, nu ska jag försöka skita i det och inte bli allt förbannad för jag vill inte att detta ska sluta fel och i bråk när jag kommer dit för att det kommer bli mer och mer om jag tänker på det nu!

Puss och kram

 

 

Jag kan nog säga att jag är trött, sovit oroligt men sovit igenom hela natten tror jag iallafall. Men att bli väckt ett tag innan man ska upp är ingen höjdare, men så var det idag när mamma skulle iväg och hon ska sova borta en natt. Hon är nojig över det och det går ut över mig., men att få ha lägenheten för sig själv en natt är skönt men frågan hur många sms som kommer komma...

 

Aja, idag så är det läkaren på förmiddagen och sedan att åka till K, får se hur det går där och hur länge jag kommer vara där, hur länge jag orkar/klarar av att vara där.

Får se hur länge jag orkar vara vaken idag eller om jag däckar en stund innan jag ska iväg senare...

 

Aja, hörs snart igen!

Puss och kram

Just nu är jag en riktig bittertant känns det som, hela jag är kaos/jag är kaoset. Det är något som är emot mig, som att det inte är tillräckligt med att K slutar, E går på semester en vecka senare, en "ny" personal börjar och jag kämpar och så för att jag vill så gärna gå i dbt:n, där jag inte har hunnit gå så länge i gruppen och det gör mig ganska ostabil för att det är mycket intryck information osv. Och idag så kom nästa sak och det är att mitt Bs J kommer bli sjukskriven och jag kommer få en ny. Allt på en och samma gång, det är inte det att sakerna ska få ske eller sker utan att det är när allt kommer samtidigt och vissa inte fattar hur svårt det faktiskt är och vill typ inte lyssna, man vill inte inse hur jag kämpar med allt det här. Det är sådant hyckleri så att det inte finns, vi finns där och lyssnar, stöttar osv. Det är verkligen det dem inte gör....Dem är fega, bryr sig och det hela kommer bli ett totalt kaos känns det som. Suck, vart ska man vända sig? Tur att jag har en helt underbar pojkvän som är det stödet som finns där oavsett och tycker som mig i ganska mycket så jag är inte ensam i vissa frågor....

Att sparka på den som redan ligger är fult och fegt men det är just det vissa gör just nu och det äre någon högre makt eller vad det nu kan vara är verkligen emot mig och vill inte att jag ska kunna bli frisk eller få hjälp osv.

 

Dbt-gruppen igår gick bra och det var en bra förmiddag även om behandligen och så är intensiv. Vi ska fortsätta med samma hemuppgift som vi hade till igår men vissa ändringar plus något litet till. 

Och idag var jag hos min ind. psykolog och det kändes bra eftersom jag kunde få ut ganska mycket och få säga att jag är ostabil och impulsiv just nu. sen så var det att gå hem och äta för att sedan åka till söder för att röntga min knän. Denna vecka har redan hunnit varit väldigt intensiv och då är det några dagar kvar på denna vecka, det här bådar inte gott. Men det kanske ändras, säger jag med en stor tvekan. Aldrig en lugn stund typ just nu, och imorgon förmiddag är det läkaren på psyk för prat om sjukskrivning osv. Livet är ingen dans på rosor, har vetat det väldigt länge men just nu så skrattar livet åt mig för tillfället...

Nä, men nu ska jag väl inte klaga mer men det här inte allt jag känner och har inom mig...

Puss och Kram

Jag är så arg, frustrerad och ledsen plus besviken. När man börjar se att den man har litat/litar på inte bryr sig alls längre knappt så blir jag frustrerad. Den som har stått brevid mig när det var som mest tuffast förra året och har hjälp mig med saker, följt med på olika möten blir helt plötsligt till en som knappt lyssnar och inte tar in hur svårt det är i just denna stund/tid, varför? Jag känner att man inte tar hänsyn till en och inte lyssnar på vad man säger, har för åsikter osv. Det börjar bli en kyla mellan personal och deltagare men även bland vissa deltagare, det ska inte vara så eller ens behöva bli så! 

Det är bara en liten del av min känslostorm just nu och det är kaos just nu inom mig och runtomkring, tack och lov för min älskade J som förstår mig och hur jag menar, även N som ser vad jag menar och så. Just nu kan det mesta inte bli så mycket värre, och man måste förstå hur vissa saker påverkar andra och lyssna, inte bara läsa efter det som står på papper eller känns bäst för en specifik person. 

Men nu orkar jag inte skriva så mycket mer, jag skriver mer om dbt-gruppen imorgon eller så.

Puss och kram

Det är lördags morgon och jag är uppe och ska snart träffa min älskade J och vi ska till söder och gå där :)

Jag har haft en helt okej natt med sömn, vilket är skönt för man vaknar alltid upp och känner sig trött och vaknar till på nätterna och sover oroligt.

Och igår så fick jag en sak av N och det var en virkad minion :), jag är larvigt förtjust dem ;)

Denna vecka har varit katastrofal känns det som, jag har varit hos läkaren i måndags och bara där blev jag lite irriterad med tanke på att hon inte lyssnade riktigt på vad jag sa. Tisdags var det det dags för dbt-grupp igen och ja jag vet inte vad jag ska säga om resten av gruppen jag träffade då. Och igår var det psykolog på eftermiddagen och på förmiddagen så hade jag boendestöd. Och efter att jag hade varit hos psykolgon så åkte jag till J <3 och var där ett tag, att få vara nära honom och känna hans hjärta slå kan göra mig lugn och jag blir glad och lycklig.

Och idag så tog jag blodprover på förmiddagen och åkte till kravatten efter det och under hela eftermiddagen försökte jag få tag på FK som ja, är ett gäng idioter som inte kan ringa upp och ge besked och vill inte ta ansvar typ. Det har gått sex jävla månader sen jag skickade in ansökan och fortfarande så har jag inte fått ett beslut och dem vill inte erkänna att dem har gjort fel i vissa saker....Aja, jag ska inte klaga alltför mycket men jag blev arg och frustrerad så att jag blev ganska verbal och så men tack och lov för J i det läget.

Vad mer? Jag har inte så mycket att berätta mer just nu, men jag ska försöka skriva lite mer men just denna vecka har varit väldigt jobbig och jag har inte mått så bra över vissa saker osv.

Men men vi hörs

Puss och kram 

Det har varit en fredags som har varit bra trots mycket ångest osv. Jag har fikat med en underbar vän och innan dess så träffade jag J ett tag och pratade med honom och bara va vilket är skönt, jag blir lugn av honom.

Och sen så har jag inte gjort så mycket mer just på sådana saker utan det har varit mer med att förmiddagen spenderades med att försöka få ner ångesten osv.

 

Kvällen kommer bli en lugn en och typ spela eller titta på film, vilket kan behövas ibland också. Jag har blivit värsta spelnörden ;), nämen jag är inte så att jag måste spela tiden osv men det är kul att spela lite spela och så.

Jag orkar inte skriva så mycket mer men vi hörs!

Men jag är glad att jag har J som förstår mig och man kan prata med honom❤️.

Jag är trött just nu så jag orkar inte skriva så mycket mer!

Det är söndag och jul och nyår är över, tack och lov. Även om jag går in i det nya året med en viss glädje och så vidare så finns det saker som verkligen går upp och ner. Jag skiftar och jag vet inte vad jag ska ta mig till alla gånger med allt jag känner och så.

Annars så har jag varit hos J idag, mina fina J. Spenderat praktiskt taget hela dagen med honom <3

Imorgon så är det psykologen som gäller på förmiddagen och sen till Kravatten tror jag för att sedan möta upp min BS för att få hjälp med lite handling eller något liknande.

 

Jag känner att jag måste få ut det här, och det gäller min pappa. Han kan ringa till både mamma och min bror men aldrig mig, vill typ aldrig umgås med mig och pratar aldrig med mig förutom kanske några ord då och då. Vad har gjort för att det ska vara så? Jag blir så fundersam och känner mycket, får mycket känslor omkring det  

Dagen har varit okej i stort sett förutom några få saker och så.

Hur mår ni?