Ems

Idag när jag ska iväg om ett tag så ser jag ut såhär:

Klänningen kommer ifrån H&M och strumpbyxorna från Lindex!

Och bildernas kvalite är inte de bästa men från det var dem jag fick och sen totalvägrade mamma att ta fler ;P!

Kram Kram Ems

Jag tänkte börja med att jag var på SCÄ idag och hos psykolog K, det kändes väldigt bra med mötet även om vissa tuffa saker börjar komma upp och så. Men jag tycker att SCÄ är mycket bättre än vad Mando var när jag gick där, så det känns mycket bättre för på SCÄ får jag hjälp på ett helt annat sätt och på många fler plan! Jag är så tacksam att jag hamnade på SCÄ och får den hjälp som jag faktiskt behöver och är också tacksam att jag fick en helt underbar psykolog på SCÄ! Jag är även tacksam för den andra psykolog jag har på den andra mottagningen som jag går till för de andra saker, så jag är tacksam för att jag får rätt hjälp och har hamnat rätt och jag faktiskt blir tagen på allvar! Sen finns det även andra personer som betyder mycket också så det finns ju ändå personer runt omkring mig som gör att man ändå orkar fortsätta och att kämpa!

SÅ det var det och sen så kan jag säga att imorgon smäller det, då jag ska träffa en del av mina kusiner(alla kunde tyväfrr inte) och jag ska försöka att bara släppa på äs, kontrollen och all ångest och inte behöva tänka på deprissionen eller så!

Visserligen är jag helt panikslagen, ångestladdad och så mycket mer men jag vet att jag inte kan rymma ifrån saker och ting för att det är som att gå tillbaka till allt det dåliga och inte försöka gå mot det friska och bra. 

Jag vill kunna var som vilken annan människa som helst och kunna äta utan ångest och panik över att äta eller något annat!

Aja, lite tankar från idag och om morgondagen!

Men hoppas att ni mår bra och får en bra helg så skriver jag lite imorgon innan jag åker iväg!
Kram kram

Ems 

Att vara riktigt lycklig har jag inte varit på ett x antal år, men jag har påstått många gånger att jag verkligen är glad och lycklig för att jag inte vill att personer ska lägga sig i eller få för sig en massa saker helt enkelt plus att jag vill inte göra någon rädd eller orolig, beroende på hur man tänker på det ich hur man ser på det! Jag vill inte ha tusen frågor om varför jag har en riktigt dålig period då jag knappt vet själv vad jag gör och kommer ut ifrån det hela med helt sargade armar(för att vara helt ärlig). 

Jag kan inte påstå att allt är bra men jag säger att allt är bra ibland för jag vill inte se någon ledsen, få tusen frågor eller se att man inte lyssnar på mig för att dem läser något(även om man inte har läst hela texten heller för den delen). Jag vill inte att man ska tro en massa saker eller säga något till mig som får mig att bli osäker på något, så jag säger att jag känner mig ändå helt okej och mår bra för kanske just tillfället eller har sakerna under kontroll så lyssna på vad jag säger istället för att säga "jag ser att du inte mår bra även om du säger så". Jag vill inte höra den kommentaren för jag kan skifta så mycket på bara några sekunder så den kommentaren kan förstöra så mycket om man kanske har det lite bättre och saker under kontroll för just det tillfället, för att sedan höra kommentaren som kan trigga igång så himla mycket.

Aja, det var lite tankar och vad lite om vad jag tycker och tänker om lite saker! Skriver lite mer senare!

Kram Kram 

Ems

När man känner att man vill göra något men ändå på något sätt inte vill, och man bara vill fly! Hur gör man då? Jag känner mig panikslagen inför lördag men samtidigt så vill jag ju göra det som är planerat! Det är nämligen kusinträff på lördag och det är en del saker som är planerat och jag känner mig både och med hela, det ska ju bli kul att träffa alla som kommer och så. Men samtidigt så känner jag panik över att sitta på resturang och äta ute, det är så blandat med eftersom jag inte riktigt vet hur jag ska hantera situationen och om jag verkligen kommer klara av det!?! Kommer jag klarar av att äta ute med dem eller kommer jag få värsta panik-/ångestattacken? Det är så mycket som passerar mitt huvudet med olika tankar och känslor, och saker som jag inte riktigt kan sätta ord på!

Jag vill ju göra det som många andra gör och kunna vara "normal", jag vill kunna göra allt som en frisk person kan göra och inte behöva tänka på vad jag äter och så vidare!

Men aja, ska avrunda nu men vi hörs snart igen!

Kram Kram

Ems

Paniken som uppstår när man har ont i bröstet av ångest! Jag vet att det inte är farligt men det gör så ont och man vet inte vad ska jag göra heller! Jag har haft så förr så jag vet att det inte är något fel på hjärtat eller så, och det vet jag med faktum! 

Men det är så jobbigt att ha det så och jag känner så mycket ångest och panik över så mycket. Men samtidigt så är en del av all det där vad som komma skall i helgen och jag vet inte riktigt hur jag ska adressera mig i det eller i allt som sker just idag, för denna dag känns hemsk på något sätt. Och jag vet inte riktigt varför det känns så hemskt och jag har en känsla som inte går att få bort, allt är bara extremt jobbigt just idag :/. Hur fasiken kan man skifta så mycket från dag till dag och även från stund till stund?

Jag blir galen, håller på att bli galen helt enkelt. Om man inte är det redan!?!

Hur går man vidare nu då?

Kram Kram

Ems

Hur ska man förklara för någon som inte lyssnar? Jag blir så trött på när man försöker att förklara och att man måste förklara sig varför man gör vissa saker till en del, varför ska man det egentligen? 

Jag ska inte behöva förklara varför jag gör vissa saker eller ens säga något om det, men i dagsläget så känner jag att jag har någon enstaka kompis som inte alls förstår och inte lyssnar (eller förstår det man förklarar heller). Det blir jag så ledsen, arg och besviken för med tanken bakom att man ska inte behöva förklara något som visar att man inte mår bra och är sjukl helt enkelt. Men  varför ska man behöva förklara sig? Det är något som jag inte förstår och jag förstår inte heller varför man måste hävda sig och påvisa att man har lika mycket rätt som någon annan!?! 

Jag är trött på att behöva dölja så mycket och är lika trött på att försöka förklara för vissa att jag faktiskt inte mår bra och är sjuk, vilket inte alla förstår. Sen när man försöker förklara vissa saker så lyssnar dem inte, tar inte till sig eller så får man höra att "mitt är värre" eller "dem är ju hur trevliga som helst"(det beror lite på vad man förösker förmedla också) 

Jag känner mig trött på att försöka förklara mig och hävda mig på något som man egentligen inte ska behöva göra det på! Så ställer frågan återigen, varför ska jag egentligen behöva förklara mig på något som finns runt omkring en, även om det inte är så synligt?

Kram Kram

Ems

Jag har så mycket som är förbjudet, så som känslor! Känslor för mig och att visa t.ex att man är ledsen är något jag inte kan göra av anledning och det finns så mycket som ligger inom mig och gror. Jag känner att det är svagt från min sida att gråta och att den känslan inte ska få finnas enligt mig är ett starkt band med mycket vad jag har lärt mig och hur jag har behövt göra för att överleva i olika situationer, så är det och jag vet annars inte hur jag ska förklara det, men jag börjar bli lite bättre å¨att visa känslor, även att vara ledsen och gråta men det är inte lätt och att det fortfarande är förbjudet så kommer det mycket känslor om jag skulle börja gråta. Så det är mycket som sker men man vet inte riktigt hur man ska hantera saker och ting.

Vad annars?

Jo dagen har fortskridit genom att jag har varit hos psykolog E som vanligt på måndagar och sedan var det julklappsletande som gällde till mamma med min bror. Och nu sitter jag med datorn framför mig och skriver lite här, men samtidigt är det lite svårt att skriva ibland för man inte riktigt vet vad man ska skriva om alla gånger!
Men men hoppas att ni mår bra och har det bra!

Kram Kram

Ems

Alltså låten är ju, ja hittar inte orden för låten! <3

 

Jag hittade gamla bilder som gör mig både ledsen, vemodig och lite glad( och det där med glad är lite både och eftersom det beror på vilken bild och vilka minnen det ger).

 

 

 

 

 

 

 

 

Kram Kram

Ems

Just nu så känner jag att jag inte riktigt vet vad jag ska skriva plus att jag inte riktigt vet vad jag känner heller! Vad f*n ska man göra då? Jag känner mig mer tom nu än vad jag kanske gjorde i veckan, men vissa dagar är ju ioförsig värre för mig också när det gäller olika saker men aja. Kan ju inte direkt ändra så myclet på en och samma gång, det får ta den tid det tar!

Aja, men vi hörs senare nu är det spel som gäller!

Kram Kram

Ems

Det är fredag och jag är hur trött som helst. Kaffet har inte hjälpt alls, iallafall inte än så det är nästan så att jag vill ta en kopp till för atrt se om jag piggnar till då!

Sen så har jag världens ångest över saker plus att jag är ganska arg just nu på en viss person som sa att han skulle höra av sig men har inte gjort det än. Skulle ha ringt i förrgår men ingest samtal har kommit, jag är ioförsig inte förvånad men man blir ju liksom ledsen och arg för att man blir lovad något och så håller personen inte det. Jag är så trött på sådant och det kommer från alla håll och man slutar aldrig riktigt att hoppas på att det ska ske en förändring men det kommer ingen ändring. Varför fortsätter man att utsätta sig själv för sådana saker för? Jag orkar inte med det men ändå så fortsätter jag att hoppas eller att tro på att dem kommer att hålla det dem lovar och höra av sig eller vad det nu än gäller!

Aja, nog om det nu ska ta och avrunda nu men vi hörs igen snart!

Och bjuder på en bild! Sen hoppas jag att ni mår bra och får en bra fredag!

Kram Kram

Ems

 

Sitter här igen efter att ha en vääääldigt lång dag igår som började riktigt ordentligt med ett förmiddagsmöte på SCÄ! Och det gick ju som det gick kan jag säga, det var med n´blandade känslor jag gick där ifrån kan jag säga. 

Sedan efter det mötet så blev det att åka vidare till momor och vara där ett tag och hjälpa henne och sen så jag har en uppgift ifrån henne och jag har en liten del kvar av den men det ska jag se till att ordna i denna vecka för det är ju bara onsdag och det är ite hur bråttom som helst om man säger så! Sen efter det så träffade jag underbare M som har funnits vid min sida i ett par och hon är verkligen underbar <3, sedan så åkte vi hem tillsammans och det var skönt att ha någon som sällskap så att man inte satt och bara degade själv på bussen! 

Det var en del av dagen det och jag hade ett helt annat underbart samtal senare på kvällen också!

Och idag så har väl en del saker lagt sig men fortfarande är man lite upp och ner med vissa saker från igår men det är väl helt naturligt, får man hoppas på iallafall!
Det känns som att man inte har gjort något vettigt idag och jag väntar på att en kompis ska ringa som han sa att han skulle göra, men det har inte kommit ännu, dagen är ioförsig inte slut än men vi skulle ha träffats som idag och sade en tid men sen ringde han och sa att han var tvungen att rucka lite på tiden och som sagt skulle ringa idag, det var om en ny tid just som vi skulle träffas på idag...Men men jag vet ju hur han är också, han lär ju ha glömt det som vanligt men han har blivit lite bättre på att hålla tider men att komma ihåg och faktiskt göra saker är han mindre bra på, sen är det så mycket som gör mig frustrerad med honom om vissa saker som han vägrar förstå att det inte kommer gå eller att man inte ska tjata om eller så. Han är helt oförstående vid sådana saker och att som jag då inte mår bra och gör vissa saker för att jag just inte mår bra men aja, får se hur det hela blir. Just nu könner jag mig ganska upp och ner med honom och om man verkligen vill ha honom i sitt liv, den tanken har kommit alltmer nu och om man verkigen vill utsätta sig för ännu mer ångest som man får när man träffar honom för att man vet aldrig hur han kommer vara, bete sig eller säga så det är ångestladdat och mycket oro för saker och ting med honom.

Aja, jag ska väl ta och avrunda nu men hoppas att ni har en bra dag och att ni mår bra!

Kram kram

Ems

Ännu en helg börjar lida mot sitt slut och en som är glad över att den snart är slut, vilket är av olika anledningar! Och just nu så sitter jag med datorn i knäet och tv:n igång där det visas 112-på liv och död. Det är att multitaska en del just nu men ingen aning om det funkar sådär jättebra precis men jag gör det dock! 

Annars då? Jo, känner mig fortfarande ångestfylld så att det gör ont i hjärtat och jag känner mig tom men samtidigt fylld med massor av känslor, sådana känslor som jag inte alls vill kännas vid eller så är dem förbjudna för mig....

Aja, orkar inte skriva så mycket mer! Men bjuder på någon bild ;)

 

Jag känner mig  tom, väldigt tom ungefär som ett skal som vandrar runt som en robot. Jag är en robot eller det känns som det iallafall eftersom jag verkligen inte visar känslor och så vidare, en som inte kan säga saker, inte ha någon åsikt eller så vidare. Jag har alltid lärt mig att jag ska vara den som ska vara tyst, inte säga eller tycka något och vara den som bara ska sitta och ta emot allt, lyssna på allt och få höra saker om en själv som sårar, men det är helt normal eller? För mig är det normalt och det sker på en daglig basis, sen om man säger ifrån får man höra det ena och de andra plus att ha diverse saker hängade över sig herla tiden som gör en rädd för att säga något eller ens prata typ för att man inte vet vad som kommer ske då.

Allt detta gör mig galen men vad kan man göra? Man blir liksom lite censurerad och man vet liksom inte hur man ska hantera allt på en och samma gång heller!

Ett skal och tomma ögon, det summerar hela mig just nu och det kanske syns också?

                   

Men ja, det var ju det där med utmaningar och så vidare. Jag funderar på hur f*n ddet ska gå med utmaningen jag har, kommer jag verkligen klara av det/den? Och kommer jag kunna göra det utan att känna att jag behöver göra något för att klara av det som kommer efter, typ som ångest och så? Jag håller på att tappa kontrollen över hela den här grejen känns det som och jag är helt livrädd kan jag säga.....

Jag vill kuna säga något positivt men just nu så känns det som att min egna "djävul" styr mig och på något sätt så tillåter jag den för att jag sitter här med full panik, är livrädd och skakar av ångest för det! Så åter igen, hur f*n ska det här gå? Jag vet att jag måste kämpa men det är inte lätt och jag måste sätta dit min envishet, vilket jag också vet men det gör mig fortfarande furtanksvärt livrädd och ångestfylld, gah man vet inte hur man ska göra och när man väl kanske gör det vem ska man välja att kanske kunna vara en stöde eller hur man ska säga? Jag vet inte, och jag har så svårt att säga till och att be om stödet så det gör ju inte saken lättare heller!!!

Jaja, nu har jag fått skriva av mig lite tankar och så!

Kram kram

Ems

Jag har alltid kännt mig missförstådd och att ingen verkligen vet eller ens bryr sig, och ännu mindre blivit trodd på av inte bara familj utan även av utomstående personer som inte riktigt lyssnar på vad man verkligen säger och så vidare. Vad gör man då?

Så har det alltid känts, men samtidigt så börjar jag inse att jag har hamnat rätt där jag verkligen blir trodd på, blir hjälpt och får rätt hjälp plus det utrymme jag verkligen behöver. Men samtidigt så är det svårt att börja lita på folk och bara öppna sig igen efter alla besvikelser och ha blivit sårad så pass mycket. Jag har fortsatt lite i tankegången från igår med då och nu plus att jag träffade på en person som ändå såg mig på ett helt annat sätt och det fick mig att inse att det fanss ändå en då kanske men resten då? Denna person som verkligen har betytt mycket gjorde mig glad idag för att jag träffade h*n men samtidigt så insåg jag att inte ens denne visste allt som sagt det var svårt att öppna upp sig och är det det än idag :/. Men det går sakta men säkert framåt med att lita på personer men jag har svårt att erkänna och säga saker, speciellt vissa för att det känns så hemskt att ens tänka på det! Men herregud vad man känner sig upp och ner med allt detta, plus att man inte vågar vissa sina känslor utan sätter upp sin mask och bara skrattar och ler flr att jag vill inte visa eller känna dem.... 

Hur mår ni? Och hoppas att ni har en bra onsdag!

Kram Kram

Ems

I wanna be free!  :/

Jag sitter och funderar på vad som är skillnanden från då och nu, alltså jag menar vad som är största skillnaden på mig för sex år sen och nu. Och jag ser inte så stor skillnad egentligen på vissa plan men på andra kanske det är skillnad. Och sen så har jag mer ärr nu än vad jag hade då, vilket gör en ledsen men samtidigt så vet man att det är en del av mig själv och att jag verkligen försöker att inte hamna i de situationer som skaper mer ärr men ibland är det verkligen svårt! Men men, vad kan man göra när man väl tänker efter på hur det är i dagsläget och hur det var då. Samtidigt så vet jag sitter fast i samma sak då som nu.

Hittade bilder från då och nu och funderar på hur skillnaden är på mig nu och då!?! 

Då:

 

Jag är så jäkla trött och är trött på all ångest som kommer med olika saker!!!

Men men vad ska man göra? Just nu när det helg så blir det ännu värre av måååånga anledningar. Åh, jag känner mig både viljelös, orkelös och bara känner att man vill ge upp i vissa lägen. Vill göra så mycket mer men man orkar inte det och man orkar inte kämpa, man liksom tappar gnistan ibland :/. Och just nu så är jag inne i en period då det är jobbigt att ens ta sig upp på morgonen, men samtidigt så går man upp och forsätter att kämpa som att man går på sparlåga eller något, men jag forsätter dock!

Aja, orkar intee skriva mer men vi hörs snart igen! Skriver när orken blir bättre och det är förhoppningsvis imorgon igen men jag skriver när jag skriver!

Kram Kram

Ems

Ja, som sagt så sitter man med världens ångest och det gör så ont i hjärtat för att det är så mycket ångest, visserligen har jag ångest men det ökar i perioder under hela dagarna när man är vaken men just nu så känns det bara som att man kommer dö! FY F*N säger jag bara för allt, plus att äs-monstret sitter verkligen på min rygg med klorna djupt rotade i mig just nu. Och i sådana här lägen tänker man ibland, kommer det en dag då allt blir bra och att man faktiskt kan bli frisk? Man börjar liksom ifrågesätta  sig själv och sin förmåga på något sätt, man börjar undra om man orkar och klarar av att kämpa. 

Sen så kan man undra om man bärjar bli matt i kroppen för att man kör två behandlingar brevid varandra och det blir alldeles för tufft men samtidigt så vet man att ge upp saker och ting inte är lösningen heller, så det finns ändå något rationellt tänkande långt bak i huvudet men det är tufft att få fram vissa saker.

Sen så sitter man med världens humörsvängningar, och det är en del min borderline så jag vet ju att det kan gå väldigt snabbt med att byta känslolägen om jag ens låter mig själv komma i kontakt med dem. Jag kan gå från att vara världens gladaste ena stunden till att nästa sekund bli världens grinigaste och ledsnaste, så det som sagt väldigt snabbt, och de senaste dagarna så har jag varit lite så. Vilke är en del av hela borderline-diagnosen men sen tror jag att vissa saker bara spär på det så det kanske är värre just nu, vad vet jag!?! 

Gud, vad jag hatar det här ibland med allt, jag vet att jag är sjuk men samtidigt så känner jag ibland att jag vill bara bita ihop, gömma undan allt och bara fortsätta att göra saker som kanske inte bra. Fortsätta att göra fel val, göra det som alla andra vill att jag ska göra och vara någon jag inte är. Vara min familj till lags och bara ta emot allt som dem säger och gör emot mig, inte säga emot alls eller ens bli förbannad eller ens visa känslor. Ta hand om dem, speciellt mamma. Men samtidigt så vet jag att det inte är rätt mot mig själv heller och att det blir bara ännu mer desktrutivt för mig själv men vad ska jag göra när man typ blir motarbetad hela tiden och får höra att man inte är sjuk och så vidare?

Oj, nu kanske jag ska ta och avrund så att det inte blir en hel novell och hoppas att ni orkar läsa!

Hoppas att ni mår bra och får en bra helg!?!

Kram Kram

Ems

För vissa minnen skull! Och jag känner att idag så är jag glad för vissa minnen och att det är just minnen och vissa inte finns i mitt liv längre!

Kram Kram

Ems

Haha, jag kom på mig själv nu med att jag sa att jag skulle skriva mer igår kväll men gjorde jag det? Nej, men jag försvann i något slags fotbollshav med alla matcher som var igår kväll plus att jag försvann i ett hav av fullständig ångest..

Ångesten som sitter konstant i gör så att jag verkligen får fnatt ibland och jag är verkligen ett nervvrak just nu! Men samtidigt så kan jag tänka, "Låt det förbjudna var förbjudet och dölj allting så blir allt bättre". Men vilken lögn är inte det för en själv? Jag menar, jag döljer visserligen en del fortfarande och har svårt med att komma förbi vissa spärrar även om jag vet att det gör inte bättre för mig själv att dölja så mycket som jag ändå gör och har gjort, att vända allt inåt istället för att prata om saker och ting. Det är inte den rätta vägen, vilket jag vet men samtidigt så är allt så svårt att bara släppa och man tänker ofta just det där att dölja saker och ting för att man skäms ibland och känner att man ångrar nästan vissa saker men man kan inte ändra på sig själv som person på olika sätt. Man kan ändra på sina beteenden, men det är inte lätt att bara få saker och ting försvinna och man sitter och tänker om allt skulle ha varit annorlunda skulle man vara annorlunda då? Fast det kan man aldrig veta, och jag är den jag är idag för det jag har gått igenom/går igenom och det kan man inte ta ifrån någon men samtidigt så är det med så mycket känslor som jag skriver om det och det är fortfarande så mycket som är förbjudet för mig men jag har blivit bättre på vissa plan men det är en ständig kamp plus att det är en ständig kamp med sig själv då man har så mycket tankar om hur saker och ting ska, som jag även har lärt mig att man ska vara och vad man ska göra och inte göra.

AJa, nog om de nu. Orkar inte skriva mer om de heller för den delen!
Hoppas att ni mår bra och har det bra!

Kram Kram

Ems

Just nu har jag verkligen kliande fingrar och vill skriva men samtidigt så kommer jag inte på något att skriva!?! Hur ser den kombinationen ut? Inte bra kanske, och det är lite frustrerande.

Aja, får se om jag kommer på något senare och så bjuder jag på en favorit i repris med QI och det absoluta favorit avsnittet!

 

Kram Kram

Ems

 

Idag förvånade jag mig själv med att gå på Ikea utan att handla något där, jag kom ut tomhänt! Det är ju väldigt svårt att komma ut därifrån tomhänt, eller är jag ensam om det? Aja, jag har varit som sagt på Ikea och i kungens kurva plus lite i skärholmen. Jag var där med en kompis och vi hade kul, det blev en fika också. Jag åt en lussebulle(hör och häpna, en lussebulle nu!?!). Det var mycket ångest över denne "jäkel" men jag kände mig ändå lugn för att jag var med en kompis som förstår mig och jag behöver inte dölja om det blir problem. Så det var ändå mindre ångest över denna lussebulle än vad jag kanske skulle ha fått om jag hade varit med någon annan.

AJa, sen så gick vi till glitter där jag köpte små örhängen till mina hål som jag har tagit nu under hösten så det är gjort för jag har inte långt kvar med läkningsörhängen. Det blev små pärlor och senare tänkte jag köpa något som glittrar lite men jag måste tänka igenom vad för färg eller om jag ska köra på någon silvrig/genomskinlig. Så vi får se vad som sker och vad jag bestämmer mig för.

Aja, snart så är det dags för att diska av snabbt och sen är det skypa som gäller, som vanligt höll jag på säga men det är ju samtidigt dom vanligt för det brukar alltid vara varje tisdag så.

Men vi hörs och hur har ni haft det och hur mår ni?

Kram Kram

Ems

Jag vill verkligen göra något mer, alltså typ ett hål till i örat eller så! Men vad ska man göra är frågan!?! Ska jag ta ett hål till i örat eller ska jag göra något annat? Jag har alltid sagt max sex hål i öronen och för tillfället så har jag fem så jag har chansen fortfarande, och det är liksom min idé och jag tänker inte ha mer än sex hål så det är faktum. Men vågar man göra ett hål till hål och speciellt där man har tänkt sig? Speciellt när man vet hur ont det  kan göra och när man har hört andra har fått ta ut dem flera gånger pga infektioner och så, så lite tveksam är jag, eller ska man ta ett fjärde i det högra örat så att det blir fyra i rad eller ska man ta i det vänstar så det blir exakt likadant på båda öronen? Men  jag vill inte att öronen ska se ideniska ut så frågan är hur fan man ska göra, och vågar jag gå emot vad vissa säger?

 

Aja, är som sagt lite blandad när det gäller det där helt enkelt. Sen så är det så att jag har haft ett möte med psykolog E idag och ska ha ett till med henne nu i eftermiddag, men det nu i eftermiddag är det så att det är ett nätverksmöte så, det råkade hamna på samma dag. Det känns lite konstigt men vad kan man göra när man behöver göra lite saker och komma överens om vissa saker! Allt ska ske så snabbt som möjligt ibland och det är bra i vissa lägen! 

Men aja, ska väl fixa lite innan jag går men skriver mer senare!

Kram kram

Ems

Allt är så frustrerande just nu när man har en överfull hjärna och man mår typ verkligen skit. Men hur f*n ska man kunna må bra med en familj som är som dem är, visserligen vet jag att jag kan inte ändra på dem men man blir ju jättepåverkad och rädd(av vissa anledningar) när man bor med dem och så vidare. Man kan ju inte direkt säga för mycket och det suger verkligen när man får dölja allt man känner, alla känslor och det man går igenom!

 

Aja, jag är så frustrerad och jag känner att man inte kan stå ut till imorgon förmiddag men samtidigt så måste jag för vad kan man göra just nu ikväll åt allt? Inget, inget alls och ibland blir man lite frustrerad över det men jag vet att jag har alltid en eller två tider stående hos SCÄ och på psykratrin som jag går till så det är lugnande på det sättet för då kan jag ändå stå ut på ett annat sätt än vad man kunde när man inte hade något alls.

Aja, ska ta och kolla klart på QI och sedan är det nog att sitta framför tv:n innan man ska lägga sig.

Hoppas att ni mår bra och har haft en bra helg!?!

Kram kram

Ems

Just nu så känner jag mig jättefeg och verkligen att försöka vissa saker gör mig bara feg och mer ångestladdad, men varför? Jo, för att jag är rädd, att få mer ångest och en massa olika tankar som kommer med allt. Men det gäller ju samtidigt att veta att jag måste gära vissa förändringar men det är inte lätt och man kämpar bara för att överleva just nu så för tillfället så det vara som det är nu och så får vi se vad som sker till veckan. 

Annars så är det fotboll som gäller nu, eftersom det är ju lördag och då brukar det ju alltid finnas någon match att titta på! Men man sitter och skriver istället för att få lite lugn och ro kanske. Men aja, ska väl ta och kolla på matchen nu och sen får vi se vad som händer!?!

Hoppas att ni har en bra lördag och mår bra!

Kram Kram

Ems

Har Efterslängning efter gårdagen med all den ångest som jag hade då sitter i och jag är ett vrak kan man verkligen säga. En del av allt kan jag förstå eftersom jag har gjort några justeringar i vissa saker men allt det andra vet inte ens jag varför det gör så att jag är är ett nervvrak och verkligen ångestfylld och orolig, kan inte riktigt sitta still men det är så jag blir med olika saker och ting och speciellt när jag inte mår bra. Sen så sitter man med en förkylning som inte riktigt är heöt utbryten än men man är hur täppt i nästan som helst och man känner av halsen i vissa omgångar, andningen är inte den bästa men när man har astma och blir förkyld, gissa vart det sätter sig? Jo, på andingen och man får svårt med andningen och sådant...Hatar verkligen det, men jag kan inget göra speciellt när man aldrig riktigt kommer komma ifrån att man har kronisk astma!

Aja, annars så bär det av till SCÄ och psykolog K idag. Så Det är vad som är planerat och sen får vi se vad resten av dagen bär av, det är ju ändå fredag och helg. Och det säger jag med blandande känslor!?!

Hoppas att ni får en bra fredag och så hörs vi snart igen!

Kram Kram

Ems