Ems

Efter att jag har haft ett långt uppehåll nu igen så har jag bestämt mig, jag har tänkt på detta till och från länge och då menar jag länge.

Jag har bestämt mig för att visa hur jag ser ut i dagens läge och hur jag såg ut när jag fortfarande var styrd under "äsen" vilket är jättestort för mig eftersom jag får fortfaramde impulser till att gå tillbaka till "äsen" och inte äta osv men jag har det under kontroll och jag äter mer än vad jag har gjort på flera år vilket jag gör eftersom jag tränar, det gör mig mer hungrig och jag har insett att ju mer jag äter och får i mig energi osv så orkar jag träna mer. Det är en god cirkel och det är bara bra i mitt fall. 

Såhär såg jag ut när jag var sjuk:

Man såg ben sticka ut och hade inga muskler knappt, min kropp var orkelös och jag orkade inte göra så mycket. Jag kunde knappt träna för att det gjorde mig yr och jag fick knappt i mig något.

 

I dagens läge:

Jag kan inte påstå att jag är jätte sugen på att prata med någon eller inte prata alls faktiskt men jag pratade med c och t på gruppen om det var okej att ringa dem medan a är borta under denna vecka. Det var helt okej, dem backar upp en om ens individual terapeut är borta. Tack och lov för det kan jag säga!

Och sen pratade jag med C på kravatten(en vikarie som även är volontär på tilia) och denna dag så behövdes det pratas mycket även om inte ville prata alls.

Nu orkar jag inte skriva mer! 

Puss och kram 

Toppen av lathet för mig med att äta mellis är att köra frukt och proteinshake, jag kan inte hjälpa att proteinshake är så jäkla gott. Eller det beror på vilken smak det är men jag har tre smaker som jag tycker om och älskar så därav att det är så jäkla gott för mig ;). Och jag sitter och dricker shaken och äter frukten medans jag skriver här :) 

 

Annars så är det fredag och det betyder helg, men även att det är K's sista dag på kravatten men även 35 plusarnas sista dag så det är ju mycket som sker idag så att säga. Men jag är även arg på K för att hon inte kunde vänta ett tag till och det är så mycket hyckleri just nu och det känns som att det finns en kyla och att personalen slutat bry sig osv. Det finns så mycket som gör att jag känner mig arg, besviken och ledsen när det gäller kravatten, jag tänker inte dra upp allt men det jag skrev innan är en del av det.

Även om jag har svårt för relationer och så men det här har inget med det och göra utan det här är helt andra saker och upplevelser, jag har varit uppriktig om hur jag tycker och tänker angående kravatten och hur jag ser på det men dem bryr sig inte och det känns som att en kommer med ursäkter och den andre tar det som kritik, och den tredje kör bara sitt eget race typ. Jag blir arg och frustrerad på det och cheferna skiter i deltagarna. Ingen lyssnar på oss som gåpr där, men en del av deltagarna bryr sig inte typ och dem som tycker något vågar inte säga något känns det som. Det är typ jag som säger något men men vi får se hur detta går och hur det blir i slutändan. Försöker tänka positivt men det känns så himla fel för min magkänsla säger att detta kommer gå åt helvete.

Nä, nu ska jag försöka skita i det och inte bli allt förbannad för jag vill inte att detta ska sluta fel och i bråk när jag kommer dit för att det kommer bli mer och mer om jag tänker på det nu!

Puss och kram

 

 

Just nu är jag en riktig bittertant känns det som, hela jag är kaos/jag är kaoset. Det är något som är emot mig, som att det inte är tillräckligt med att K slutar, E går på semester en vecka senare, en "ny" personal börjar och jag kämpar och så för att jag vill så gärna gå i dbt:n, där jag inte har hunnit gå så länge i gruppen och det gör mig ganska ostabil för att det är mycket intryck information osv. Och idag så kom nästa sak och det är att mitt Bs J kommer bli sjukskriven och jag kommer få en ny. Allt på en och samma gång, det är inte det att sakerna ska få ske eller sker utan att det är när allt kommer samtidigt och vissa inte fattar hur svårt det faktiskt är och vill typ inte lyssna, man vill inte inse hur jag kämpar med allt det här. Det är sådant hyckleri så att det inte finns, vi finns där och lyssnar, stöttar osv. Det är verkligen det dem inte gör....Dem är fega, bryr sig och det hela kommer bli ett totalt kaos känns det som. Suck, vart ska man vända sig? Tur att jag har en helt underbar pojkvän som är det stödet som finns där oavsett och tycker som mig i ganska mycket så jag är inte ensam i vissa frågor....

Att sparka på den som redan ligger är fult och fegt men det är just det vissa gör just nu och det äre någon högre makt eller vad det nu kan vara är verkligen emot mig och vill inte att jag ska kunna bli frisk eller få hjälp osv.

 

Dbt-gruppen igår gick bra och det var en bra förmiddag även om behandligen och så är intensiv. Vi ska fortsätta med samma hemuppgift som vi hade till igår men vissa ändringar plus något litet till. 

Och idag var jag hos min ind. psykolog och det kändes bra eftersom jag kunde få ut ganska mycket och få säga att jag är ostabil och impulsiv just nu. sen så var det att gå hem och äta för att sedan åka till söder för att röntga min knän. Denna vecka har redan hunnit varit väldigt intensiv och då är det några dagar kvar på denna vecka, det här bådar inte gott. Men det kanske ändras, säger jag med en stor tvekan. Aldrig en lugn stund typ just nu, och imorgon förmiddag är det läkaren på psyk för prat om sjukskrivning osv. Livet är ingen dans på rosor, har vetat det väldigt länge men just nu så skrattar livet åt mig för tillfället...

Nä, men nu ska jag väl inte klaga mer men det här inte allt jag känner och har inom mig...

Puss och Kram

Jag är så arg, frustrerad och ledsen plus besviken. När man börjar se att den man har litat/litar på inte bryr sig alls längre knappt så blir jag frustrerad. Den som har stått brevid mig när det var som mest tuffast förra året och har hjälp mig med saker, följt med på olika möten blir helt plötsligt till en som knappt lyssnar och inte tar in hur svårt det är i just denna stund/tid, varför? Jag känner att man inte tar hänsyn till en och inte lyssnar på vad man säger, har för åsikter osv. Det börjar bli en kyla mellan personal och deltagare men även bland vissa deltagare, det ska inte vara så eller ens behöva bli så! 

Det är bara en liten del av min känslostorm just nu och det är kaos just nu inom mig och runtomkring, tack och lov för min älskade J som förstår mig och hur jag menar, även N som ser vad jag menar och så. Just nu kan det mesta inte bli så mycket värre, och man måste förstå hur vissa saker påverkar andra och lyssna, inte bara läsa efter det som står på papper eller känns bäst för en specifik person. 

Men nu orkar jag inte skriva så mycket mer, jag skriver mer om dbt-gruppen imorgon eller så.

Puss och kram

Aja, ska ta och avsluta men vi hörs snart igen!

Hur mår ni? Och hur har eran helg varit?

Kram kram

Ems 

Igår var det vårfest för hägern, kravatten och tora, det var när jag gick därifrån som jag fick blomman! Och tack K som följde med mig till tunnelbanan! 

Sen var det en fika med en kompis som gällde och så härlig dag jag ändå hade igår, även om jag hade en ångestattack efter ha fikat på tora men tack och lov för E som fick mig på andra tankar! 

Nu ska jag fixa det sista och sen är det gymmet som gäller och i eftermiddag så är det läkaren!

Hur mår ni?

Kram kram

Ems

Imorgon är det hägern som häller först och sedan kravatten tänkte jag! Aja, nu tänkte jag försöka kolla lite på tv och sen sova!

Hur mår ni?

Kram kram

Ems 

Jag orkar inte skriva mer nu men jag skriver snart igen! 

Hur mår ni?

Kram kram

Ems

Ni som förmodligen förstår vad jag syftar på, vad tycker ni? 

Jag är extremt trött just nu och jag har pratat med K på kravatten, alla i personalen där på kravatten är ju helt underbara ❤️! Sen har jag tur som har E och några andra! Och A om du läser, saknar våra samtal och det enorma stöd du har varit! 

Nä nu ska jag avrunda men vi hörs snart igen!

Hur mår ni? 

Kram kram

Ems

Kram kram

Ems

Hur mår ni?

Kram kram

Ems

Det gör så ont i mig och min kropp av all ångest, den ångest som nästan ångrar gårdagen inlägg men samtidigt så tyckte jag att det brhövdes ett sådant inlägg för att man kanske skulle få en glimt av mina tankar och hur jag känner, hur jag mår och hur mina tankar går!

Annars då? Det har inte hänt så mycket, jag väntar fortfarande på mitt samtal och så får vi se vad som sägs och görs. Men jag hoppas att dem ringer ganska snart för jag orkar inte vänta hur länge som helst....

Aja, ska borsta mina tänder och sedan tugga tuggummi!

Kram Kram

Ems

Angående gårdagens inlägg så är det så att jag känner så att jag tänker inte ångra det jag skrev men jag hoppas att ni förstår vad jag menar och att jag inte pekar ut någon speciellt utan det var bara det jag kände helt enkelt! Men jag kommer inte stå till svars för något och om man tar illa vid sig så är det inte mitt problem. Så är det med de.

Till dagens agenda så är det musikterapi som gäller och jag är glad för det, jag är väldigt tacksam som får den här chansen till musikterapi och det hade inte varit möjligt utan M, så tack M för att du har gett mig denna chans! Jag har väldigt lite att se fram emot så att se fram emot tisdagarna är något som kan göra mycket. 

Annars då?

Ja, det är så att jag har inte så mycket inplanerat men på torsdag ska jag träffa en bekant och sen vet jag inte vad jag ska göra. Jag vet inte heller vad jouren gör fr bedömning, om jag ska läggas in eller inte. Allt beror ju på vad jag säger också. Det är lite både och, så att säga....

Aja, nu ska jag fixa det sista och sedan kolla lite på nyhetsmorgon innan jag går för musikterapin!

Hur mår ni?

Kram Kram

Ems

Nu är jag helt allvarlig, när ska man förstå att det går inte bara att säga "att det vänder snart", jag förstår det logiskt och försåtr att man att man ska må bra. Men jag behöver inte det utan jag behöver någon som förstår att det är väldigt svart för mig just nu, vilket ine många förstår alls. Men vet ni? Det är totalmörkt för mig just nu, jag tänker inte ljuga fram någon fin saga om att allt är bra när det inte är det alls, jag hoppas att man försåtr att det inte går att säga en lätt liten mening till mig just nu, inte för att vara elak och jag är brutalt ärlig, jag tänker inte ljuga som sagt! 

Och just idag saknar jag vissa personer som har varit ett stort stöd för mig, plus att jag saknar vissa familjemedlemmar just nu, jag måste tillåta mig själv att känna saknad också, men det är en annan femma....

Jag hittar tydligen orden lite mer just nu också tydligen, vilket är jättekonstigt eftersom jag brukar tappa orden när jag mår sämre men just  nu känns det som att orden flödar alldeles för mycket så att jag inte vet vad jag ska skriva eller börja, liksom tappar orden åt det hållet istället och det kanske låter jättekonstigt men så är det. Och detta blev ett inlägg som är lite längre vilket är ovanligt för mig just nu!

 

Men tillbaka till att jag inte mår bra, jag funderar starkt på om jag ska ringa jouren själv eller inte, men dem skulle ju ringa imorgon så då är frågan orkar jag vänta eller stå ut till imorgon, jag lovade att ringa om mitt mående blev sämre men samtidigt så vet jag inte vad som räknas som sämre, eller jo det jag vet jag egentligen men sen har jag svårt att ringa och berätta när jag mår sämre, men jag tänkte försöka stå ut till imorgon eftersom jouren ringer ju imorgon, frågan är bara när, det beror på när hon som ska ringa jobbar, jag vet inte om hon jobbar dag eller kväll. Men men, stå ut till imorgon var det, så enkelt är det. Stå ut en dag till, tar en minut i taget helt enkelt.

Jag skriver ner det jag känner att det här inlägget blev väldigt svart och lite jobbigt inlägg, men jag var tvungen att ventilera lite och det är så att man måste kunna få skriva det känns svårt ibland också, eller hur? Jag tänker inte vara den som skriver att allt är frid och fröjd när det inte är det, varför skulle jag? Eller tycker någon att det är jobbigt för att man misstolkar någonting nu? För att man tror att det handlar om någon annan när det bara är så att jag säger vad jag tycker och tänker, det handlar inte om någon speciell och jag vill inte att man ska tro att jag pekar finger åt någon nu utan det är såhär jag känner....

Jag känner hur orden flödar just nu och detta blev ett långt inlägg men det är bra på ett sätt, för då får jag ut min ångest istället för att vända den inåt som jag brukar göra, sen så säger jag inte att all ångest försvinner i och med att jag skriver men en liten del av ångest kommer ut i ord och även om jag skriver ganska brutalt ärligt och inte döljer något så ska man inte tro något annat än att jag bara vill ventilera och vara så ärlig som möjligt.

Aja, men nu ska jag avrunda men vi hörs snart igen! Och hoppas att ni mår bra och har det bra!?!

Vad vill ni att jag skriver mer om?

Kram Kram

Ems

(Inte min arm)

jag sitter här och nästan väntar på att åka, jag ska till min psykolog klockan tio och jag är redan uppe och färdig typ. Jag vet inte vad jag ska skriva men tänkte väl kanske skriva av mig lite. Men hur mycket kan man skriva eller våga skriva? Vad är skillnaden att vara ärlig och att skriva för mycket om sig själv? 

Aja, det är lite tankar och sen så ska jag iväg på någon slags arbetsträning på fredag förmiddag så det känns väldigt nervöst och det blev bestämt i fredags att jag ska dit och testa. Annars då? Det har inte hänt så mycket mer, så jag vet inte vad jag ska skriva mer riktigt nu! Men vi hörs så fort jag kommer igång med datorn igen typ om jag inte fastnar med att spela så att säga ;)

Hur mår ni denna måndag?

Kram kram

Ems

Kram kram

EMS 

Jag vet som sagt inte vad jag ska skriva nu så jag skriver mer någon annan dag! 

Kram kram

EMS 

Jag tappar orden och vet inte alls vad jag vill eller ska säga. Jag tänker inte säga något för att behaga någon eller ljuga för att det är inte jag.

Aja, nu ska jag kolla klart på Manchester United! 

Kram kram 

Ems