Ems

Det är första dagen där jag har druckit en näringsdryck och fy f*n, det är ingen rolig grej att dricka. Och den som inte har testat så ska jag väl inte säga så mycket om just vad jag tycker. Men måste man så måste man, och den enda som funkar för mig är den med jordgubbssmak! Kan dessutom säga att jag rapade näringsdrycksrapar ett tag efter med jordgubbssmaken och det var verkligen inte roligt det heller kan jag lätt säga!

Aja, nu måste jag äta lite men vi hörs snart igen!

Kram Kram

Ems

Jag ska till dietisten imorgon på SCÄ och på något plan vill jag inte dit, men jag vet att jag måste dit. Sen vill jag dit på andra sätt också för jag vill liksom bli fri från det här och det innebär ju att få hjälp från dietisten också. 

Men ibland så vill man bara fly ifrån allt och fortsätta som man har gjort tidigare. Men det är ju inte en lösning heller och då menar jag att jag vill bara ge upp allt och fortsätta att bara bita ihop och inte kämpa som jag har gjort och gör. Men jag vet att fly är ju som sagt inte lösningen utan lösningen är att be om hjälp för att kunna bli frisk och kunna leva det liv jag vill och göra det jag vill plus att få kanske någon dröm uppfylld!

Jag har svårt för att be om hjälp och att lita på människor är fortfarande svårt men et har blivit bättre, man har liksom insett på en del plan att det inte går att klara av allt det jag har och går igenom själv. Men jag har som sagt fortfarande svårt att lita på personer fullt ut och att öppna upp mig, jag är fortfarande misstänksam mot personer!
Men men som sagt det har blivit bättre men det var lite tankar och just nu är jag inne i en period som är väldigt kämpig och att kämpa är svårt, jag orkar inte kämpa riktigt...Det är riktigt svårt och vill bara ge upp, men det går inte!
Aja, så är det och jag tänker inte låta någon trycka ner mig heller för att jag är ärlig och säger det jag tycker och tänker, det är något som jag måste kunna få göra och jag vill vara ärlig!

Hur mår ni? Och hoppas att ni har fått en bra start på veckan och har haft en bra måndag!

Kram kram

Ems

Vanten är klar, och bild kommer när det finns en bild på hela vanten! Jag lovar men just nu så är det inte så mycket att visa när man inte har någon bild på vanten!

Jaja, annars så har jag varit hos psykolog E som jag alltid är på måndags förmiddagarna. Det gick väl bra men kände mig illamående över en sak och då kan jag säga tack och lov för psykolog E som fick mig att känna att jag kunde säga stopp för något som inte knde bra och det är bara jag som kan säga till!

Vad ska jag säga mer?

Just nu så är det inte så mycket mer att berätta men jag ska väl skriva mer senare, jag lovar! Och då får vi se vad jag kommer på att skriva då!

Kram Kram

Ems 

Ja, som sagt i rubriken så ser men en förändring hos alla, och inte bara hos en själv! Jag har en person som jag känner t.ex som inte är den person jag träffade henne för några år sedan, hon har för'ändrats jättemycket och är inte den personen som jag tyckte om. Hon är verkligen förändra och inte på ett bra sätt, vilket jag verkligen hatar för hon var en sådan person som var helt underbar och en bra person att kunna bli och som man kunde se en förbild som man själv vill bli. Men nu finns inte den personen i henne alls, hon är helt anorlunda och verkligen inte den som man ville bli som. Och då börjar undra om det är en annan som det har blivit fel på eftersom hon beter sig helt annorlunda mot en annan också. Vad hände liksom? Vart försvann hon jag verkligen tyckte om och såg upp till? Just nu så tänker jag på just denna och jag funderar på om hon verkligen inser hur förändrad hon själv har förämdrats och blivit till? Ska man säga något eller ska man bara låta det vara och strunta i henne? Jag vet inte, men jag måste nog ta en riktig funderare på vad jag verkligen vill och hur jag mår när jag är runt henne för det är så annorlunda helt enkelt!

Aja, det var lite tankar om det.

Sen så kan jag säga att det gick bar på SCÄ, men gick därifrån med blandade känslor som vanligt. Och jag ska dit efter jul och nyår igen till psykolog K dårå och sen nu innan jul så är det "bara" dietisten på SCÄ som är kvar. Sedan så har jag psykolog E i mellandagarna och så men det är ändå s´könt för jul och nyår är något som är svårt för mig helt enkelt!

Det var lite om dagen och senare så är det fotboll som det brukar vara och nu så ska jag ta och skriva upp lite tider i almenackan och så för att jag ska komma ihå tider och sådant som gäller ett tag framöver!

Hur mår ni?

Kram Kram

Ems

En lång dag men det fanns stunder denna dag som jag kände att jag ville bara ge upp för det var så mycket som var kaosartat men tack vare ett samtal så blev allt bättre! Så ger ett stort tack och känner mig glad för vissa saker! Vad ska/ kan man säga mer? 

Och nu kan jag njuta av fotbollen på ett helt annat sätt, än om jag inte hade fått just det där samtalet! Och i skrivandes stund så blir det mål för ett av två favborit-lag mål! Kan det bli bättre då? Nä, inte precis. 

 

Men nu ska jag nog ta och avrunda för att fokusera på matchen. Men först ett youtube-klipp med en musikgrupp där jag har två som jag känner och umgicks med en av dem i förra veckan!

Gruppen heter doves and dust! Någon som har hört dem?

Detta är deras första singel, om jag minns rätt så att säga! 

 

 

Nu blev det en salig blandning  i detta inlägg men ibland så blir det allt på en gång när det gäller mig. Ibland blir det mycket på en gång när det gäller mig, men det får man lära sig leva med!

Kram Kram

Ems

Idag har det varit en riktig jobbig dag med att ha ont och vara väldigt trött på det! Jag känner mig väldigt viljelös och så vidare också men men, har väl en sådan period och man vet verkligen inte hur jag är från ena stunden till den andre men så är det väl? Och var hos psykolog E idag, vilket jag alltid är på måndagar. Jag har liksom en stående tid och det är väldigt skönt på många sätt!

Orkar inte skriva mer just nu men skriver kanske lite senare! Och hoppas att ni mår bra och har det bra i vinterkylan!

Kram Kram

Ems

Det är måndag och ny vecka, det känns som att det är bara mpndagar nu för tiden på något sätt!

Och jag är uppe och känner att jag skulle kunna sova lite mer men jag måste ju upp för att jag ska ju till psykolog E idag och så får vi se vad som sägs där idag!

Jag är så himla trött men jag kan ju inte sova bort dagen heller! Så det kanske är bra att ha den här tiden på måndagar som jag ändå har psykolog E för då kan jag inte sova bort dagen efter helgen!

Aja, ska ta och göra mig iordning och se om jag kan se mindre trött ut ;)

Hoppas ni får en bra måndag och att ni mår bra!

Kram kram

Ems

 

Jag tänkte börja med att jag var på SCÄ idag och hos psykolog K, det kändes väldigt bra med mötet även om vissa tuffa saker börjar komma upp och så. Men jag tycker att SCÄ är mycket bättre än vad Mando var när jag gick där, så det känns mycket bättre för på SCÄ får jag hjälp på ett helt annat sätt och på många fler plan! Jag är så tacksam att jag hamnade på SCÄ och får den hjälp som jag faktiskt behöver och är också tacksam att jag fick en helt underbar psykolog på SCÄ! Jag är även tacksam för den andra psykolog jag har på den andra mottagningen som jag går till för de andra saker, så jag är tacksam för att jag får rätt hjälp och har hamnat rätt och jag faktiskt blir tagen på allvar! Sen finns det även andra personer som betyder mycket också så det finns ju ändå personer runt omkring mig som gör att man ändå orkar fortsätta och att kämpa!

SÅ det var det och sen så kan jag säga att imorgon smäller det, då jag ska träffa en del av mina kusiner(alla kunde tyväfrr inte) och jag ska försöka att bara släppa på äs, kontrollen och all ångest och inte behöva tänka på deprissionen eller så!

Visserligen är jag helt panikslagen, ångestladdad och så mycket mer men jag vet att jag inte kan rymma ifrån saker och ting för att det är som att gå tillbaka till allt det dåliga och inte försöka gå mot det friska och bra. 

Jag vill kunna var som vilken annan människa som helst och kunna äta utan ångest och panik över att äta eller något annat!

Aja, lite tankar från idag och om morgondagen!

Men hoppas att ni mår bra och får en bra helg så skriver jag lite imorgon innan jag åker iväg!
Kram kram

Ems 

Att vara riktigt lycklig har jag inte varit på ett x antal år, men jag har påstått många gånger att jag verkligen är glad och lycklig för att jag inte vill att personer ska lägga sig i eller få för sig en massa saker helt enkelt plus att jag vill inte göra någon rädd eller orolig, beroende på hur man tänker på det ich hur man ser på det! Jag vill inte ha tusen frågor om varför jag har en riktigt dålig period då jag knappt vet själv vad jag gör och kommer ut ifrån det hela med helt sargade armar(för att vara helt ärlig). 

Jag kan inte påstå att allt är bra men jag säger att allt är bra ibland för jag vill inte se någon ledsen, få tusen frågor eller se att man inte lyssnar på mig för att dem läser något(även om man inte har läst hela texten heller för den delen). Jag vill inte att man ska tro en massa saker eller säga något till mig som får mig att bli osäker på något, så jag säger att jag känner mig ändå helt okej och mår bra för kanske just tillfället eller har sakerna under kontroll så lyssna på vad jag säger istället för att säga "jag ser att du inte mår bra även om du säger så". Jag vill inte höra den kommentaren för jag kan skifta så mycket på bara några sekunder så den kommentaren kan förstöra så mycket om man kanske har det lite bättre och saker under kontroll för just det tillfället, för att sedan höra kommentaren som kan trigga igång så himla mycket.

Aja, det var lite tankar och vad lite om vad jag tycker och tänker om lite saker! Skriver lite mer senare!

Kram Kram 

Ems

Paniken som uppstår när man har ont i bröstet av ångest! Jag vet att det inte är farligt men det gör så ont och man vet inte vad ska jag göra heller! Jag har haft så förr så jag vet att det inte är något fel på hjärtat eller så, och det vet jag med faktum! 

Men det är så jobbigt att ha det så och jag känner så mycket ångest och panik över så mycket. Men samtidigt så är en del av all det där vad som komma skall i helgen och jag vet inte riktigt hur jag ska adressera mig i det eller i allt som sker just idag, för denna dag känns hemsk på något sätt. Och jag vet inte riktigt varför det känns så hemskt och jag har en känsla som inte går att få bort, allt är bara extremt jobbigt just idag :/. Hur fasiken kan man skifta så mycket från dag till dag och även från stund till stund?

Jag blir galen, håller på att bli galen helt enkelt. Om man inte är det redan!?!

Hur går man vidare nu då?

Kram Kram

Ems

Hur ska man förklara för någon som inte lyssnar? Jag blir så trött på när man försöker att förklara och att man måste förklara sig varför man gör vissa saker till en del, varför ska man det egentligen? 

Jag ska inte behöva förklara varför jag gör vissa saker eller ens säga något om det, men i dagsläget så känner jag att jag har någon enstaka kompis som inte alls förstår och inte lyssnar (eller förstår det man förklarar heller). Det blir jag så ledsen, arg och besviken för med tanken bakom att man ska inte behöva förklara något som visar att man inte mår bra och är sjukl helt enkelt. Men  varför ska man behöva förklara sig? Det är något som jag inte förstår och jag förstår inte heller varför man måste hävda sig och påvisa att man har lika mycket rätt som någon annan!?! 

Jag är trött på att behöva dölja så mycket och är lika trött på att försöka förklara för vissa att jag faktiskt inte mår bra och är sjuk, vilket inte alla förstår. Sen när man försöker förklara vissa saker så lyssnar dem inte, tar inte till sig eller så får man höra att "mitt är värre" eller "dem är ju hur trevliga som helst"(det beror lite på vad man förösker förmedla också) 

Jag känner mig trött på att försöka förklara mig och hävda mig på något som man egentligen inte ska behöva göra det på! Så ställer frågan återigen, varför ska jag egentligen behöva förklara mig på något som finns runt omkring en, även om det inte är så synligt?

Kram Kram

Ems

Jag har så mycket som är förbjudet, så som känslor! Känslor för mig och att visa t.ex att man är ledsen är något jag inte kan göra av anledning och det finns så mycket som ligger inom mig och gror. Jag känner att det är svagt från min sida att gråta och att den känslan inte ska få finnas enligt mig är ett starkt band med mycket vad jag har lärt mig och hur jag har behövt göra för att överleva i olika situationer, så är det och jag vet annars inte hur jag ska förklara det, men jag börjar bli lite bättre å¨att visa känslor, även att vara ledsen och gråta men det är inte lätt och att det fortfarande är förbjudet så kommer det mycket känslor om jag skulle börja gråta. Så det är mycket som sker men man vet inte riktigt hur man ska hantera saker och ting.

Vad annars?

Jo dagen har fortskridit genom att jag har varit hos psykolog E som vanligt på måndagar och sedan var det julklappsletande som gällde till mamma med min bror. Och nu sitter jag med datorn framför mig och skriver lite här, men samtidigt är det lite svårt att skriva ibland för man inte riktigt vet vad man ska skriva om alla gånger!
Men men hoppas att ni mår bra och har det bra!

Kram Kram

Ems

Just nu så känner jag att jag inte riktigt vet vad jag ska skriva plus att jag inte riktigt vet vad jag känner heller! Vad f*n ska man göra då? Jag känner mig mer tom nu än vad jag kanske gjorde i veckan, men vissa dagar är ju ioförsig värre för mig också när det gäller olika saker men aja. Kan ju inte direkt ändra så myclet på en och samma gång, det får ta den tid det tar!

Aja, men vi hörs senare nu är det spel som gäller!

Kram Kram

Ems

Jag känner mig  tom, väldigt tom ungefär som ett skal som vandrar runt som en robot. Jag är en robot eller det känns som det iallafall eftersom jag verkligen inte visar känslor och så vidare, en som inte kan säga saker, inte ha någon åsikt eller så vidare. Jag har alltid lärt mig att jag ska vara den som ska vara tyst, inte säga eller tycka något och vara den som bara ska sitta och ta emot allt, lyssna på allt och få höra saker om en själv som sårar, men det är helt normal eller? För mig är det normalt och det sker på en daglig basis, sen om man säger ifrån får man höra det ena och de andra plus att ha diverse saker hängade över sig herla tiden som gör en rädd för att säga något eller ens prata typ för att man inte vet vad som kommer ske då.

Allt detta gör mig galen men vad kan man göra? Man blir liksom lite censurerad och man vet liksom inte hur man ska hantera allt på en och samma gång heller!

Ett skal och tomma ögon, det summerar hela mig just nu och det kanske syns också?

                   

Men ja, det var ju det där med utmaningar och så vidare. Jag funderar på hur f*n ddet ska gå med utmaningen jag har, kommer jag verkligen klara av det/den? Och kommer jag kunna göra det utan att känna att jag behöver göra något för att klara av det som kommer efter, typ som ångest och så? Jag håller på att tappa kontrollen över hela den här grejen känns det som och jag är helt livrädd kan jag säga.....

Jag vill kuna säga något positivt men just nu så känns det som att min egna "djävul" styr mig och på något sätt så tillåter jag den för att jag sitter här med full panik, är livrädd och skakar av ångest för det! Så åter igen, hur f*n ska det här gå? Jag vet att jag måste kämpa men det är inte lätt och jag måste sätta dit min envishet, vilket jag också vet men det gör mig fortfarande furtanksvärt livrädd och ångestfylld, gah man vet inte hur man ska göra och när man väl kanske gör det vem ska man välja att kanske kunna vara en stöde eller hur man ska säga? Jag vet inte, och jag har så svårt att säga till och att be om stödet så det gör ju inte saken lättare heller!!!

Jaja, nu har jag fått skriva av mig lite tankar och så!

Kram kram

Ems

Jag har alltid kännt mig missförstådd och att ingen verkligen vet eller ens bryr sig, och ännu mindre blivit trodd på av inte bara familj utan även av utomstående personer som inte riktigt lyssnar på vad man verkligen säger och så vidare. Vad gör man då?

Så har det alltid känts, men samtidigt så börjar jag inse att jag har hamnat rätt där jag verkligen blir trodd på, blir hjälpt och får rätt hjälp plus det utrymme jag verkligen behöver. Men samtidigt så är det svårt att börja lita på folk och bara öppna sig igen efter alla besvikelser och ha blivit sårad så pass mycket. Jag har fortsatt lite i tankegången från igår med då och nu plus att jag träffade på en person som ändå såg mig på ett helt annat sätt och det fick mig att inse att det fanss ändå en då kanske men resten då? Denna person som verkligen har betytt mycket gjorde mig glad idag för att jag träffade h*n men samtidigt så insåg jag att inte ens denne visste allt som sagt det var svårt att öppna upp sig och är det det än idag :/. Men det går sakta men säkert framåt med att lita på personer men jag har svårt att erkänna och säga saker, speciellt vissa för att det känns så hemskt att ens tänka på det! Men herregud vad man känner sig upp och ner med allt detta, plus att man inte vågar vissa sina känslor utan sätter upp sin mask och bara skrattar och ler flr att jag vill inte visa eller känna dem.... 

Hur mår ni? Och hoppas att ni har en bra onsdag!

Kram Kram

Ems

I wanna be free!  :/

 

Ja, som sagt så sitter man med världens ångest och det gör så ont i hjärtat för att det är så mycket ångest, visserligen har jag ångest men det ökar i perioder under hela dagarna när man är vaken men just nu så känns det bara som att man kommer dö! FY F*N säger jag bara för allt, plus att äs-monstret sitter verkligen på min rygg med klorna djupt rotade i mig just nu. Och i sådana här lägen tänker man ibland, kommer det en dag då allt blir bra och att man faktiskt kan bli frisk? Man börjar liksom ifrågesätta  sig själv och sin förmåga på något sätt, man börjar undra om man orkar och klarar av att kämpa. 

Sen så kan man undra om man bärjar bli matt i kroppen för att man kör två behandlingar brevid varandra och det blir alldeles för tufft men samtidigt så vet man att ge upp saker och ting inte är lösningen heller, så det finns ändå något rationellt tänkande långt bak i huvudet men det är tufft att få fram vissa saker.

Sen så sitter man med världens humörsvängningar, och det är en del min borderline så jag vet ju att det kan gå väldigt snabbt med att byta känslolägen om jag ens låter mig själv komma i kontakt med dem. Jag kan gå från att vara världens gladaste ena stunden till att nästa sekund bli världens grinigaste och ledsnaste, så det som sagt väldigt snabbt, och de senaste dagarna så har jag varit lite så. Vilke är en del av hela borderline-diagnosen men sen tror jag att vissa saker bara spär på det så det kanske är värre just nu, vad vet jag!?! 

Gud, vad jag hatar det här ibland med allt, jag vet att jag är sjuk men samtidigt så känner jag ibland att jag vill bara bita ihop, gömma undan allt och bara fortsätta att göra saker som kanske inte bra. Fortsätta att göra fel val, göra det som alla andra vill att jag ska göra och vara någon jag inte är. Vara min familj till lags och bara ta emot allt som dem säger och gör emot mig, inte säga emot alls eller ens bli förbannad eller ens visa känslor. Ta hand om dem, speciellt mamma. Men samtidigt så vet jag att det inte är rätt mot mig själv heller och att det blir bara ännu mer desktrutivt för mig själv men vad ska jag göra när man typ blir motarbetad hela tiden och får höra att man inte är sjuk och så vidare?

Oj, nu kanske jag ska ta och avrund så att det inte blir en hel novell och hoppas att ni orkar läsa!

Hoppas att ni mår bra och får en bra helg!?!

Kram Kram

Ems

Allt är så frustrerande just nu när man har en överfull hjärna och man mår typ verkligen skit. Men hur f*n ska man kunna må bra med en familj som är som dem är, visserligen vet jag att jag kan inte ändra på dem men man blir ju jättepåverkad och rädd(av vissa anledningar) när man bor med dem och så vidare. Man kan ju inte direkt säga för mycket och det suger verkligen när man får dölja allt man känner, alla känslor och det man går igenom!

 

Aja, jag är så frustrerad och jag känner att man inte kan stå ut till imorgon förmiddag men samtidigt så måste jag för vad kan man göra just nu ikväll åt allt? Inget, inget alls och ibland blir man lite frustrerad över det men jag vet att jag har alltid en eller två tider stående hos SCÄ och på psykratrin som jag går till så det är lugnande på det sättet för då kan jag ändå stå ut på ett annat sätt än vad man kunde när man inte hade något alls.

Aja, ska ta och kolla klart på QI och sedan är det nog att sitta framför tv:n innan man ska lägga sig.

Hoppas att ni mår bra och har haft en bra helg!?!

Kram kram

Ems

Jag är på helspänn hela tiden. Och jag är upp och ner, vet varken ut och in längre. Vill inte skriva längre och vill inte att vissa ska läsa. Eller jag vill fortsätta skriva men vill inte att någon/några ska läsa, hur säger man till personen eller ska jag dra en liten vit lögn om detta? Jag vet inte och jag vet inte vad jag ska göra längre. Vill inte skjuta ifrpbn mig personer men vill inte ha vissa alltför nära heller. Vill inte ha någon som tror att dem vet allt om mig, eller vill veta allt och förväntar sig att allt är som det ska vara och man är kvar på samma ställe och så vidare. Vad gör man åt? Och vad ska man säga att allt är inte som det ska men vill inte att personen/personerna ska vet varför eller tro att det är bättre/sämre! Jagf blir galen på att viss personer bara antar saker när de inte alls vet något alls, det är inte okej. Tro inte saker och anta inte saker. Jag vill inte ha någon så pass nära mig just nu och ingen vet allt och ingen ska veta allt heller för att det har ingen med att göra egentligen, och ingen ska bry sig vart jag är, bor eller vad det nu kan vara, okej? Jag orkar inte bry mig längre om jag sårar någon eller så, för att jag känner att ingen ska tro eller anta att det är som vanligt när allt inte är det eller är det. Jag vill inte tro att n¨ågon menar illa, för det är inte det men jag vill inte ha någon som tror sig veta allt och står mig nära. Ingen är så pass nära mig så att man vet allt om mig. Och då är jag ärlig och tänker inte sitta och ljuga längre. Allt är inte okej och är inte som det ska vara, men jag tänker inte säöga mer eller ens varför för personer är ju så bra på att tro sig veta allt och anta saker som inte stämmer.SÅ börja anta och tro saker nu om ni vill för det är ju inte ovanligt.

Aja, nu ska jag iväg och skriver mer snart igen!

Kram kram

Ems