Ems

Just nu så har jag en överfull hjärna, överfull av tankar som spinner och lite därtill. Mår verkligen inte bra just nu och det gäller att kämpa för livet på vissa plan. Inte bokstavligt talat men det är mycket att kämpa emotr ovh att inte göra, men sen är jag ju väldigt impulsiv av mig ovh det blir svårt med vissa saker men ska försöka.

Och bloggen kommer kanske hamna lite i kläm just nu men det finns anledningar till det, och om det blir tyst i vissa perioder så vet ni varför.

Hoppas att ni mår bra!

Kram Kram

Ems

 

En bild säger tusen ord!?! Och ibland känns allt så hopplöst att när man hittar en bild så påminner den om en själv på något sätt även om det inte är en själv osv...

Känner mig orkelös och viljelös!

Kram kram

Ems

Nu är det inte många dagar kvar till att jag ska till SCÄ för första gången för att träffa min behandlare. Jag är verkligen panikslagen och jag vet inte vad jag ska ta mig till :/. Det börjar kännas mer verkligt på något sätt fast ändå inte. Låter det ens vettigt? Jag känner att göra så att man har två behandlingar kanske är det bästa för tillfället med både min psykolog E och SCÄ, men samtidigt så känner jag att det kommer säkert bli tufft och jobbigt. För vilket pris då? Att jag hamnar i samma position igen eller att jag faktiskt blir frisk från något? Jag vet att det är ett helvete att ta sig ur det hela och man måste kämpa, men orkar jag kämpa? Det är ju det som är frågan också, inte bara om jag kommer bli frisk och klarar av att hålla mig frisk.

Det är så mycket som spinner i mig just nu och jag måste kanske ta mig i kragen och prata med psykolog E när jag pratar med henne nästa gång och verkligen vara ärlig med saker och ting. Som typ vad jag känner att jag klarar av och inte klarar av. Plus att vad jag känner inför saker, varför ska jag inte vara ärlig med det för? Jag vet att jag blir inte bättre av att inte säga saker och ting. Jag måste nog säga vad som sker och hur jag verkligen mår, det går inte att dölja längre kan jag säga även om jag vet vad som kommer ske. Får vara helt ärlig och säga hur jag mår och vad jag är mest rädd för med vissa saker. Så enkelt är det, eller enkelt är det ju aldrig eftersom det är enklare sagt än gjort...Men att vara ärlig mot sig själv och psykolog E kanske är ett första steg mot något annat för jag känner nu att jag kan inte vara helt ärlig om vissa saker till personer som jag har känt länge heller av olika anledningar. En av dessa anledningar är väl att jag känner att jag inte vill att dem ska höra av sig och tro en massa saker som inte stämmer och så mycket mer. Jag vill inte ha dem där samtalen och jag vill inte att man ska oroa sig för saker som vissa inte har en aning om egentligen. VIll helst itne bli kallad vissa saker av alla, vill inte prata med alla heller just nu för det har varit allt för intensivt. Så är jag just nu och jag tänker inte förklara mig heller och säger inte mer heller för att om man vet svaret eller känner sig träffad så kan jag iunte göra något åt saken eller jag tänker inte göra något åt saken för att det är ju inte något som jag kan rå för om man känner sig träffad för tillfället. Eller? Jag säger ju bara vad jag tycker och känner för tillfället inget mer och det är ju inte något som jag alltid kommer känna eller så. Jag har bara sådana perioder och jag kommer prata med personerna, det är inte det men jag vill inte att det ska bli allt för nära inpå livet och speciellt inte nu.

Jag kommer prata om saker och det jag går igenom men kommer inte säga allt eller inte erkänna allt heller för det är mitt liv och mina val.

Med det sagt så tar jag och avrundar för tillfället och tänkte ta och kolla på någon serie eller så. Får se vad det blir!

Hoppas att ni får en bra forsatt lördagskväll!

Hur mår ni annars?

Kram kram

Ems

Efter att inte träffat M och A på vet inte inte hur länge så fick jag träffa dem idag <3, oh som jag har saknat dem! Dem är några av få som jag verkligen känner att man kan könna att det går att vara sig själv med. Det var så härligt att få vara där och bara få träffa dem <3, och jag va ioförsig inte själv där men jag känner dem lite mer än vad K gör. Men trevligt var det iallafall, det var en eftermiddag som jag ändå vill njuta av för dem dömer inte en när man kommer utan dem lyssnar och får en att le oavsett hur man mår. Dem kan få en att le utan att kanske veta att man mår dåligt. Man kan komma och vara jätteledsen över något men går därifrån med ett stort leende för att dem är just dem. Dem får en att le utan att dem vet om hur ens dag har varit eller så vidare, som sagt. Jag var glad att jag träffade dem idag för det var så länge sedan :) Hela eftermiddagen har varit helt underbar pga dem helt enkelt. Men nu sitter man hemma igen och bara segar typ, mår inte bra att vara hemma men om allt går vägen och så vidare så kan jag kanske ha lite tur. Så håll tummarna på att allt går vägen även om det kan ta någon/några månader men det kanske är värt det för att man vet vad som kommer då kanske? Om allt, som sagt. går vägen...

Aja, vad mer? Inte så mycket kanske. Eller har haft terapi, hade det igår och innan dess så var jag på ett annat möte så det var en ganska stressig dag men ibland blir det mycket tider och på en och samma dag. Vad kan man göra? Det måste ju vara så ibland också för att man kan ju inte alltid bestämma hur det ska bli med tider, det finns ju flera parter som gör så att man måste hitta en tid som passar alla.

Aja, ska nog ta och avrunda nu och skriver kanske lite mer senare. Måste få ut mig lite mer känner jag men just nu vill jag fokusera på annat. Men vu hörs kanske lite senare!

Hur mår ni? Och vad har ni gjort idag?

Kram Kram

Ems

Att det är torsdag redan idag är ju helt ofattbart, det känns som att dagarna bara försvinner bort. Det känns som att man inte gör något alls, inget alls. Varför ska allt gå så snabbt? Jag känner liksom att livet bara försvinner ur ens händer genom att dagarna går så snabbt och att man inte gör något speciellt bra och att tiden går åt att försöka något som inte finns!?! Tiden försvinner ur en och man kåänner att vissa saker är onödigt, varför ska man ens kämpa för det då? Det enda som man kämpar för är att hålla det förbjudna borta och alla känslor som man inte ska visa hålls borta också..

Det här varlite tankar om vissa saker och jag vill inte skriva allt för mycket om saker och ting för att vissa saker är alldeles för privata och ska bara tas upp med min psykolog E känner jag. Jag ska dit på tisdag istället för på torsdag som var planerat, det kommer bli väldigt stressigt på tisdag men det kommer fixa sig. 

Aja, hur mår ni idag? Och vad har ni för planer?

Kram Kram

Ems

Tillbaka, efter en liten liten pasu. Jag behövde den pausen lite för att det har varit så pass mycket och jag har haft så mycket att ta hand om bådfe hemma och med mig själv så att det har inte funnits tid eller okr till att skriva alls.

Det är en sak som är säker iallafall och det är att jag har saknat att skriva här ;). Men nu sitter jag här igen, och bara tar det som det kommer just nu känner jag :).

Sen kan jag säga att jag har varit hos min vanliga psykolog E idag och det gick bra, plus att jag är glad över att hon är tillbaka. Träffade på C också vilket är typiskt men vi hälsade iallafall ;), men det är ju ändå någon man har haft kontakt med honom ändå så.

Aja, skriver lite mer senare men just nu så ska jag fortsätta att fixa med andra saker här hemma och så vidare.

Hur har ni det? Och vad har ni gjort?

Kram Kram

Imorgon är det dags för sista samtalet med min sommarpsykolog C! Det är med blandade känslor jag säger det. Det ska bli skönt att få tillbaka psykolog E, men samtidigt så har man ju ändå byggt upp något med C under fem veckor ca, som jag har haft honom på.

Men nog om just dessa känslor, utan det är ju så mycket annat som måste ut så att man känner sig ännu mer ledsen, gråtfärdig och typ något slags hat men det sistnämnda vet jag på ett ungefär vad det handlar om, och tänker inte gå int på det alltför mycket här för jag vill inte utsätta någon för det på en blogg, än mindre blogg. Jag känner att om det skulle vara så att någon får fnys om det och säger det till den/dem personerna jag känner agg emot så blir det kaos och det vill jag inte. Och jag lovar att det kommer komma upp imorgon förmiddag, för att det är något som jag inte kan hålla inom mig längre speciellt inte när det påverkar mig så pass mycket som det ändå gör. Plus att på mådnag kommer det komma ut ännu mer med vissa saker för det är några saker som jag bara tar med psykolog E och ingen annan, även om jag kanske litar på fler personer och så vidare. Men det är så pass känsligt så det måste vara E, min ordinarie och ingen annan.

Aja, nu ska jag nog ta och avrunda och jag skriver kanske lite mer senare får se hur jag känner att jag orkar och hur snabbt det går med vissa saker.

Hur har ni haft det/hur har ni det? Och vad har ni gjort idag?

Kram Kram

Ems

 

Idag var jag hos min sommarpsykolog C och ska träffa honom igen på fredag! Efter mycket om och men så känner jag mig ändå tacksam för att jag har hamnat på det stället jag är för att dem inte stänger under sommaren och som jag får träffa någon även under min riktiga's semester. Är så tacksam över dem som jag har haft under denna och förra sommaren plus för den psykolog jag har. Det är inte ofta jag känner så och ännu mindre ens säger det kan jag säga. Jag tänker inte säga varför jag säger så nu och varför jag säger så just idag. Men det var ett lååååångt samtal idag och det sades en sak som jag känner att jag behövdes sägas eftersom det kanske talar för varför jag är så pass rädd för vissa saker och varför jag är som jag är med vissa saker...
Aja, det var det men som sagt ska dit på fredag igen och ska cykla dit då också ;). Och sedan är min riktiga psykolog tillbaka.
Aja, hur har ni haft det idag? Och hur mår ni?

Kram Kram

Ems

Tankarna spinner omkring och jag känner mig, ja jag vet inte vad jag känner och hur kan känner inför vissa saker längre. Att vara mitt i ett byte av vissa saker och att inte veta vad som kommer ske gör mig rädd men samtidigt kan man inte vet allt eller man kan inte hjälpa allt som sker. Men jag är rädd, och jag vill egentligen inte erkänna det eller vissa andra saker vill jag inte ens säga högt till vissa för att jag inte vill veta av det, känna det eller ens veta av att vissa saker faktiskt har skett.

Sen är det så att jag känner av dessa jävla humörsvängningar och jag växlar från att vara ledsen ena minuten för att sedan vara glad andra minuten, ibland går det snabbare. Det är jobbigt men vad ska man göra, försöker ju ändå bli kvitt det och när man har Borderline så är det såhär, man växlar ganska snabbt. Jag brukar säga att det är ungefär som PMS men tio gånger värre. Jag vet inte annars hur jag ska förklara det, och om man vll veta mer så fråga eller läs på Vårdguiden där det står under sjukdomar och råd, psykisk hälsa och sedan är det bara att klicka på emotionellt instabil personlighetsstörning eller om ni vill vara lite lata, så klicka HÄR och ni kommer direkt dit :).

Aja, nu ska jag väl fixa mig iordning för att sedan cykla in till city och sedan hem. Försöker cykla så mycket som möjligt nu när man har hämtat ena cykeln iallafall :).

Hur mår ni? Och vad är era planer för denna söndag med detta underbara väder som är utanför fönstret?

 

Har en längtan och det är att få slippa allt och bara vara. Men nu är det inte så, utan man sitter med världens ångest och har en massa känslor som spinner omkring. Vet inte vad jag ska göra med dem och jag vet inte vad jag ska göra eller hur jag ska hantera allt som sker och alla nya förändringar. som kommer att ske och så vidare.
Vad ska man göra med detta mån tro? Jag vet inte längre och vet varken ut och in längre heller för den delen.
Aja, men vad finns det för val nu än att försöka kämpa? Men att kämpa när man knappt har någon vilja eller ork till det heller är ju hopplöst...
Aja, lite tankar och vad som pågår inom mig just nu. Vilket visar samtidigt att jag inte har varit på ett visst ställe på två veckor typ.
Men hoppas ni har det bra! Och Hoppas att ni mår bra?
Kram kram
Ems

Sitter här och försöker bara ta det lugnt och inte få panik över att det är en tidig middag snart. Det är ångest och mycket känslor runt det hela med mat och sådant.
Aja, annars så har det varit promenad och kollat lite på kläder men hittade inget idag men igår så inhandlades det lite underkläder, det behövdes. Ibland behöver man handla lite saker, även om det är en riktig pina för mig att gå ut bland mycket folk, fast igår var det inte så farligt med folk inne i city. Och sedan så var det ju min läkartid igår, den gick väl bra och fick med mig lite näringsdrycker för att testa om det går lättare. Så då får vi se om det går eller om det går helt åt helvete.
Aja, och sedan på middagen hos V igår så var det trevligt och härligt att bara få komma ifrån allt ett tag, att slippa tänka och all ångest,
Det var lite från igår och dagen hittills men nu ska jag väl ta och försöka äta lite och sedan eventuellt dricka en näringsdryck direkt efter eller om den blir till senare ikväll.
Hur mår ni? Vad har ni gjort idag, denna lördag?
Kram kram
Ems

Det är onsdag och jag har varit hos psykologen E idag, sista gången inför semestern som hon går på nu i veckan eller i övermorgon rättare sagt(vilket är i veckan iofs) och nästa vecka så har jag en tid hos en psykolog som jag ska ha när psykolog E är på sin semester. Tack och lov att jag inte behövde förklara inför mig psykolog för hon vet om att jag har svårt att ringa om jag skulle behöva och att jag har lättare med att träffa någon, så nu får jag träffa en precis som förra året. Och om det skulle vara något problem så är min läkare alltid kvar en eller två veckor, så det finns alltid alternativ för en om det skulle behövas ;). Men jag är lite räddf.r att nu ska jag träffa en helt nu person under fem veckor och jag har ingen aning om hur denna psykolog är eller hur personen funkar, vilket gör en nervös men sådan är jag. Sen så är jag nervös inför imorgon och hela grejen med SCÄ! Jag är helt panikslagen men det ska förhoppningsvis gå bra, för det är ju bara att vara så pass ärlig som möjligt och säga hur man känner osv.
Aja, ska ta och avrunda för tillfället men vi hörs senare ikväll!
Hur mår ni? Och vad har ni för planer för dagen?
Kram kram
Ems

Är en riktig trötter just nu och jag vet inte om det är medicinen som gör det eller om det är min kropp som är helt slut! Och vågen visade ett upp nu ikväll, visserligen mycket vätska men ändå, panik panik panik men får se imorgon bitti hur mycket som försvinner och så vidare. Jag vet att det hela inte funkar längre men vad ska man göra när man fortfarande väntar på ett bedömningssamtal på SCÄ och får se om jag ens kommer in eller så pratar jag med psykologen E och säger att det här går inte längre och hon kan påverka at det går snabare eller något, vad vet jag? För jag orkar inte med det här längre, jag orkar inte med vågen som hela tiden man går upp och ner på under dagen...Jag hatar hela grejen med ätstörningar och ångest!! Det här funkar verkligen inte längre, jag klarar inte av det varken psykiskt eller fysiskt längre. Min kropp börjar bli utmattad och jag var precis tvungen och springa in på toaletten för att spy pga utmattning, hur jävla kul är det liksom? Inte kul alls, så nu måste man ta det lugnt imorgon och ta det försiktigt med intag av mat pga att man mår fortfarande illa. Fuck ätstörningar och sådant skit, just nu så känner jag så men samtidigt så kan man inte låta bli att träna rxtremt mycket och äta lite, Vad är felet på mig? Jo, juste ännu en form av självskadebeteende som jag inte kan blir kvitt. Där är väl en del av borderlinen som kommer in också ioförsig för den som inte ved vad borderline är så kan man läsa HÄR om vad borderline och vad det innebär. Och det kräver proffsionell hjälp både med att få den diagnosen och att få hjälp med den, vilket ioförsig jag har fått/får just nu.

Nu ska jag kolla klart på ett avsnitt ur en serie jag kollar på och sedan är det nog att sova för mig även om klockan inte ens är tio men är helt slut efter denna dag med cyklingen och min långa pw plus sedan att spy av utmattning så nu är säger jag god natt för idag!

Hur mår ni? Och tänkte fråga om vad ni vill läsa om och vad ni vill se mer eller mindre av?

Kram kram

Ems

Det är måndag morgon och jag sitter här och skriver, känns ovant att skriva såhär tidigt men nu när jag ändå är vaken och inte har något att göra till jag ska gå till psykolog E.

Vi får se vad som sägs där idag efter vad som kanske kommer upp idag, måste säga vissa saker verkligen men vågar man det? Vågar man för att man är rädd på vad som kommer ske när man säger det eller är det något annat som gör att man inte vågar? Eller är det för att man känner att det är förbjudet at prata om?

Sen så är det så mycket med upp och ner i humöret som är en del av borderlinen, visserligen så hade jag lite så innan men de ssenaste tre åren har det bara vuxit till sig och min psykolog tänkte på just borderline när jag berättade om det, att jag hade vissa beteenden och så. Tack och lov att man fick lite svar på varför man är som man är, jag är tacksam för det just för att man känner att det nu finns rätt hjälp att få även om det är svårt att be om hjälp så kanske är det bra at be om hjälp när det gäller detta för att kanske bli friskare och bättre? Men det är så svårt att be om hjälp för mig oavsett vad det gäller!

Men aja, det var lite tankegångar och ska nog ta och titta på nyhetsmorgon innan man går, vilket är ungefär om en halvtimme eller så tittar man bara på nyheterna och sedan något annat!

Vad har ni för planer för dagen? Och hur mår ni?

Kram kram

Ems

Det är torsdags morgon och jag är vaken sedan en och halvtimme tillbaka ungefär. Att sova är inte min starka sida precis, får nog prata med min psykolog på måndag och säga att jag vill byta medicin, även om den är dyr men man kan ju få hjälp med det också.

Aja, annars då? Jo, idag ska träffa mormor och vi får se vad som händer när man träffar henne. Gillar att träffa mormor och man vet aldrig vad hon har i skjortärmen ;). Jag ska träffa henne vid ett men innan dess så ska jag nog ta en promenad och gå från promenaden direkt till stället jag ska möta mormor på. Senare ikväll vet jag inte riktigt vad jag ska göra, får se om jag går och kollar efter nya strumpbyxor eller leggings, beror lite på om jag känner att jag ha rlust med det och vad jag känner att jag klarar av, allt beror ju på hur jag känner mig senare för att jag svänger ju så pass mycket i mitt humör och känslolägen så. Detta är en del av mina psykiska problem så som typ Borderline Diagnosen och den sociala fobin.

Aja, tänkte avrunda nu men skriver mer senare. Och bilderna kommer så fort jag Hittar adabtern för kortet så att jag kan överföra bilderna.

Hur mår ni denna morgon? 

Kram kram

Ems

Hej, nu är jag tillbaka och är ledsen över en så dålig uppdatering som har skett dessa två dagar. Men jag har känt att det har inte varit läge till att skriva då jag knappt har varit hemma och sedan knappt haft orken till att skriva alls, men nu sitter jag här med datorn i knäet och tv:n på som jag sneglar lite lätt på samtidigt.

Något nytt? Ja, det kan man väl säga jag har varit hos psykologen E och Läkaren S idag, vilket behövdes och vi satt och diskuterade om olika saker och det blir medicinering från om med nu för mig, eller iallafall testa under ett tag med denna som jag fick och om den inte hjälper så ska det bytas till något annat. Allt för att jag ska kunna må bättre och kännas lättare, det är inte så lätt att höra att någon verkligen vill hjälpa en efter att olika personer har svikit en och så vidare. Men jag verkar äntligen ha hittat rätt och det känns så skönt och rätt, visst är det härligt!?!

Aja, annars då? Jo, igår när det var en sådan sommarvärme så var jag ute hos mormor och morfar först, på förmiddagen och hjälpte dem lite med tvätten eftersom mormor tvättade igår. Därifrån så åkte jag vidare till M,A och I. Fast när jag dök upp så var det bara M som var där och jobbade, I var tydligen ledig och A var på möte men dök upp senare på eftermiddagen, så blev det och inte visste man det men fick iallafall en stund med M och mycket att stå i när man fick hjälpa M och ta hand om det lite mer praktiska medans hon var tvungen att göra en massa saker, men det gör mig inget när jag älskar att få göra saker. Ett tag innan det skulle stängas så satt jag med två barn och spelade Fia med knuff, helt oskyldigt men så kommer det den frågan som jag helst inte ville behöva svara på!?! Vad har du gjort på armarna? Men dem nöjde sig med svaret jag gav, det var inget mer med det men jag blev lite såhär vad ska man säga? Och blev även lite paff och ledsen över det men vad ska man göra liksom? Jag ska inte behöva dölja mina armar för att jag har en massa ärr, det är ju en del av mig och barn är ju nyfikna och man behöver inte säga exakt. Det dög med svaret jag gav och så enkelt är det, jag tror mycket av att det är så laddat när man har ärr som jag har som jag har skapat själv så blir det lätt så att det är de vuxna som skapar problemen med att tro att barnen inte ska behöva se det eller vad det kan vara som gör att vissa vuxna inte vill att man ska visa detta. Barn är bara nyfikna som sagt och nöjer sig med ett väldigt enkelt svar, dem behöver inte veta allt men man ska inte skudda dem ifrån allt heller tycker jag. För mig är ärr som ärr, oavsett vad som har hänt. Mina ärr visar på en sjukdom som finns inuti mig och någon anna som har ärr från en operation har ju ärr från den och det visar ju på att den också är sjuk eller har varit sjuk på ett annat sätt, vad är skillanden?

Aja, det är vad jag tycker och jag fick nog allt lite färg igår när jag bara gick runt i klänning och skor när det var som varmast medans idag så fick man klä på sig lite mer eftersom det var mer mulet idag, blir ju galen på när det är så upp och ner med vädret.

Ska ta och avrunda nu men hoppas att ni har haft det bra!?!

Hur mår ni? Och vad har ni gjort?

Kram kram

Ems

Jag känner ofta att vissa saker inte finns om det inte syns. Men på ett sätt är det väl ett sätt för mig att hantera allting och inte visa det jag faktiskt känner! Jag vill inte visa hur jag mår eller hur jag har det, så att inte visa det är ett sätt för mig att säga att jag mår bra oavsett hur illa det är inombords, oavsett hur mycket tårar om väntar på att få komma ut och så vidare.

Och då undrar man, finns det som inte syns? Eller finns det? Är det så svart på vitt? Man blir ju nyfiken för att man döljer så pass mycket och många ser en som en helt normal ung kvinna, och för mig så blir det så att man kanske ser normal ut men har en helt annan historia när man väl börja öppna upp sig. Jag är som två olika personer en som är jätteglad och skrattar, ler och skojar när jag är ute med personer för att sedan vara en person som mår jättedåligt md mycket ångest, ätstörningar, illamående och depressioner osv. Jag vet inte hur man ska göra för att vara ärlig och kunna vara öppen efter ha blivit sviken så mycket i mitt, jag sätter upp en mask för överleva i värld som inte förstår alla gånger vad som sker inombords eller så väljer man att inte förstå. Jag vet inte alls vad som gör att världen blir helt upp och ner för en, eller varför just en råkar ut för allt eller känns så iallafall.

Man har hamnat på sin lägsta punkt när det gäller både vikt(hittills) och i sitt mörker. Men som tur är så har man alltid någon man kan ringa om det skulle behövas och bara det gör en lite lugnare i ens känslor även om man alltid har ett kaos, mycket ångest och känslor osv.

Aja, ska ta och avrunda nu men vi hörs senare!

Hur mår ni?

Kram kram

Ems

Måndagen är till ända och jag känner mig både och, jag är glad över att jag träffade M, I och även A ett tag. Fick prata av mig ganska mycket med båd M och I, A blev det bara några ord med eftersom hon var ute och far för att fixa saker. Och tackar speciellt M som jag fixk det längsta samtalet med när vi var ensamma också, tackar också för det vi pratade om och hur vi upplevde vissa saker med olika personer och så vidare.

Så det blev en lång dag idag eftersom jag var uppe vid fyra första gången eller redan vid halv fyra typ, och är fortfarande upp, plus att jag kommer nog vara uppe ett bra tag till. Dagarna blir som sagt långa när man inte kan sova ordentligt, men men vad ska man göra? Jag har problem med sömnen och att somna in, vet liksom inte vad man ska göra åt det eller vad man kan göra åt det heller!?! Någon som vet kanske?

Kan även säga att jag har lite bilder på outfits och så vidare men har inte överfört dem till datorn från kameran än och orkar inte just nu heller men det kommer bilder snart det lovar jag!!

 

Annars då så skiftar humöret som vanligt och från att vara jätteglad över att få träffa M,A och I så kommer jag hem och blir ledsen och arg från ingenstans. Fast jag har ju sådana skiftningar typ hela tiden, men dem blir värre när man har borderline också. Men aja, humörsvängningarna är inget att leka med och man kan säga att jag kan bli arg eller ledsen för inget och vissa gånger ska man inte ta åt sig för det har inte med någon att göra. Men när jag väl blir arg och besviken när någon gör något eller säger något som gör mig arg, ledsen och så vidare, då har man gjort bort sig själv och då förtjänar man det som kommer emot en. Så om man förtjänar det som kommer så förtjänar man det men om man inte har gjort något som är fel så ska man inte tänka allt för mycket på det. Så de å är det lite mer förklarat om hur jag fungerar och tänker.

Sen har det inte hänt så mycket mer just idag, utan jag har umgått med M och I idag och jag gick och hämtade papper som har fyllts i och ska lämnas in imogon innan jag åker till mormor och morfar, som jag har lovat att hjälpa och hälsa på just imorgon!! Funderar på om jag ska göra som jag gjorde idag imorgon, nämligen att gå typ halva resvägen och åka resten!?!  Aja, nu ska jag ta och titta på QI och sedan ska jag bara ta det lugnt!

Hur har ni haft det denna måndag? Och hur mår ni?

Kram kram

Ems 

Det är söndagskväll och dagen har varit upp och ner som vanligt typ. Dagen började med att jag träffade min vän R och umgicks ett tag med honom, mötte upp honom vid södra och vi hamnade till slut inne vid centralen ;). Vi åkte buss inn till kungsan och bussresan var något i sig kan jag säga lätt. Orkar inte förklara för det skulle bli så pass mycket text så att jag knappt själv skulle orka läsa eller skriva det till slut. Sen så skiljdes vi åt och jag mötte upp mamma sedan och vi gick en bit. Det slutade med att jag köpte en ny plånbok, vilket ioförsig behövdes eftersom den jag hade sjöng på sista versen. Den jag köpte nu är mycket snyggare tycker jag och lite mindre så att den får plats bättre i vissa väskor och så vidare, sen var det bara att åka hem.

Var hemma ett tag och fixade mat och så vidare, sen var det dags att gå ut igen och sitta ute en stund, sen gå vidare på en promenad :). 

Och nu sitter man här med datorn i vardagsrummet och sneglar även på tv:n där PSG är igång. Jag är kan inte riktigt koncentrera mig på något just nu eftersom jag sitter med världens panik och ångest över min vikt plus så mycket mer. Jag vet inte riktigt hur jag ska hantera alltihopa och tankarna bara spinner i huvudet. Sen sitter hela grejen med Mando i huvudet fortfarande, jag vet inte vad jag ska göra med den grejen och hur jag mår med ätstörningen. Får se hur det blir och hur jag väljer att göra med vissa saker, får väl ta och prata med psykolog E om Mando återigen och så vidare, beror på också hur jag orkar med att prata om det också ioförsig.

Aja, sen så kan jag säga att humöret har pendlat idag och jag har känt så mycket sen så har jag funderat på om jag ska eller inte ska, och om jag vågar att göra vissa saker. Även om jag skulle behöva kanske göra vissa saker så är jag så att jag inte vågar och klarar verkligen inte av det!! Hur fasiken ska man göra då? Orkar inte ens fundera på hur jag ska ta mig ur denna grej :/, och jag känner att det får vara kanske ändå för att jag känner att jag vill fokusera på att gå ner i vikt och träning just nu...Säg vad man vill men är inne i en period då jag inte orkar annat än träning och så vidare.

Aja, hur har ni haft det denna underbara dag med solen och värmen? Hur mår ni?

Kram kram

Ems