Ems

Det är måndag morgon och jag sitter här och skriver, känns ovant att skriva såhär tidigt men nu när jag ändå är vaken och inte har något att göra till jag ska gå till psykolog E.

Vi får se vad som sägs där idag efter vad som kanske kommer upp idag, måste säga vissa saker verkligen men vågar man det? Vågar man för att man är rädd på vad som kommer ske när man säger det eller är det något annat som gör att man inte vågar? Eller är det för att man känner att det är förbjudet at prata om?

Sen så är det så mycket med upp och ner i humöret som är en del av borderlinen, visserligen så hade jag lite så innan men de ssenaste tre åren har det bara vuxit till sig och min psykolog tänkte på just borderline när jag berättade om det, att jag hade vissa beteenden och så. Tack och lov att man fick lite svar på varför man är som man är, jag är tacksam för det just för att man känner att det nu finns rätt hjälp att få även om det är svårt att be om hjälp så kanske är det bra at be om hjälp när det gäller detta för att kanske bli friskare och bättre? Men det är så svårt att be om hjälp för mig oavsett vad det gäller!

Men aja, det var lite tankegångar och ska nog ta och titta på nyhetsmorgon innan man går, vilket är ungefär om en halvtimme eller så tittar man bara på nyheterna och sedan något annat!

Vad har ni för planer för dagen? Och hur mår ni?

Kram kram

Ems