Ems

Ja, som sagt så sitter man med världens ångest och det gör så ont i hjärtat för att det är så mycket ångest, visserligen har jag ångest men det ökar i perioder under hela dagarna när man är vaken men just nu så känns det bara som att man kommer dö! FY F*N säger jag bara för allt, plus att äs-monstret sitter verkligen på min rygg med klorna djupt rotade i mig just nu. Och i sådana här lägen tänker man ibland, kommer det en dag då allt blir bra och att man faktiskt kan bli frisk? Man börjar liksom ifrågesätta  sig själv och sin förmåga på något sätt, man börjar undra om man orkar och klarar av att kämpa. 

Sen så kan man undra om man bärjar bli matt i kroppen för att man kör två behandlingar brevid varandra och det blir alldeles för tufft men samtidigt så vet man att ge upp saker och ting inte är lösningen heller, så det finns ändå något rationellt tänkande långt bak i huvudet men det är tufft att få fram vissa saker.

Sen så sitter man med världens humörsvängningar, och det är en del min borderline så jag vet ju att det kan gå väldigt snabbt med att byta känslolägen om jag ens låter mig själv komma i kontakt med dem. Jag kan gå från att vara världens gladaste ena stunden till att nästa sekund bli världens grinigaste och ledsnaste, så det som sagt väldigt snabbt, och de senaste dagarna så har jag varit lite så. Vilke är en del av hela borderline-diagnosen men sen tror jag att vissa saker bara spär på det så det kanske är värre just nu, vad vet jag!?! 

Gud, vad jag hatar det här ibland med allt, jag vet att jag är sjuk men samtidigt så känner jag ibland att jag vill bara bita ihop, gömma undan allt och bara fortsätta att göra saker som kanske inte bra. Fortsätta att göra fel val, göra det som alla andra vill att jag ska göra och vara någon jag inte är. Vara min familj till lags och bara ta emot allt som dem säger och gör emot mig, inte säga emot alls eller ens bli förbannad eller ens visa känslor. Ta hand om dem, speciellt mamma. Men samtidigt så vet jag att det inte är rätt mot mig själv heller och att det blir bara ännu mer desktrutivt för mig själv men vad ska jag göra när man typ blir motarbetad hela tiden och får höra att man inte är sjuk och så vidare?

Oj, nu kanske jag ska ta och avrund så att det inte blir en hel novell och hoppas att ni orkar läsa!

Hoppas att ni mår bra och får en bra helg!?!

Kram Kram

Ems