Ems

Det är tisdagsmorgon och klockan har inte riktigt hunnit slå åtta än. Men här sitter jag och skriver, men jag har varit uppe med tuppen känns det som. Har inte kunnat sova ordentligt eftersomjag har varit så nervös inför SCÄ idag. Men det ska bara gå, så enkelt är det, oavsett om jag vill eller inte så måste det som sagt bara gå. Annars så är det stan som gäller sen tror jag, skulle eventuellt möta upp två personer, beror på om dem är inne i stan och hur lång tid det tar för mig på SCÄ. Ingen aning om hur min planering ser ut på SCÄ, allt beror väl på hur min behandlare(eller vad man nu ska kalla det!?!)bedömer och vad vi kommer överens om.

Aja, så det står på agendan idag och jag är en riktig trötter så vet inte riktigt hur jag ska ta mig igenom dagen med denna trötthet!?! Plus huvudvärk som till en viss del kommer ifrån tröttheten tror jag men jag vet inte...

Men vi hörs snart igen, skriver mer ikväll tror jag om jag orkar och känner att jag har lusten. Men då kommer jag väl skriva om hur det gick på SCÄ!

Vad har ni för planer för dagen?

Kram Kram

Ems

 

Just nu är jag hemma och har avklarat ett av veckans måste göras saker. Imorgon är SCÄ på morgonen och vet inte vad som ska göras eller hur länge jag kommer bli kvar!?! Är jättenedrvös som vanligt men nu är det ju en helt ny person och behandling så det är ju inte ovanligt heller kanske. Ska väl prata om olika saker och ser hur saker och ting passar mig eller vad som passar mig kanske man ska säga. Men men får se vad som sker och händer och så ska jag väl ta och prata med psykolog E på måndag nästa vecka och så får vi se hur upplögget ska vara med både dem och SCÄ ska vara.

Men aja, nu ska jag nog ta det lugnt och kolla på vem vet mest kanske men först innan sju så ska jag kolla klart på Ghost adventures :).

Skriver lite mer senare och ska försöka lägga ing bilder på datorn och så vidare.

Hur mår ni?

Kram Kram

Ems

Det ör söndag och imorgon så ör det psykolog E och ett möte med henne plus en till för att diskutera lite saker och ting. Och då mpste jag verkligen säga saker som jag känner måste komma fram, det kan inte bara vara inom mig dem är utan dem måste sägas för att det går inte att jag bara lyssnar och tar emot det som sägs utan jag måste verkligen säga vad jag tycker och tänker helt enkelt. Men aja, just nu så är jag hur nervös som helst för på tisdag så är det SCÄ som gäller och jag känner mig hur nervös och velig som helst med det. Tankarna bara spinner runt och jag vet inte hur jag ska hantera allt det. Ja, jag vet att det är inget att oroa sig för egnetligen tror jag!?! Men jag kan inte låta bli att känna såhär och blir nervös för saker och ting. Jag är en sådan plus vad händer om man är för frisk att vara där även om man vet att man inte är helt frisk från sina ätstörningar? Sådana tanakr spinner i mitt huvud men samtidigt så vet man att man är sjuk för man äter typ ingen vanlig mat eller så utan bara vissa saker och hetsäter dem(även om det är "vanliga" mängder man skulle säga som en frisk). Vad gör man? Hur säger man det? Vem skulle hjälpa en om inte SCÄ gör det? Jag vill inte tillbaka till Mando igen, speciellt inte som patient. Jag har bara uppfölningsteräff/träffar kvar där och jag är inte ens säker på att jag vill gå på dem. Jag ska till Mando på en sådan träff inom en snar framtid och jag hoppas att jag hinner träffa psykolog E själv innan det för jag känner att jag måste prata med henne om vissa saker som har med det och göra och hur jag ska göra. Plus jag känner att jag inte vill gå dit själv riktigt men vem skulle följa med mig. Det återstår och se vad som händer och sker, om jag ens ska iväg till Mando. Beror på hur det bestäms tror jag lite från alla håll och ifrån mig själv tror jag.

Aja, tänkte dra iväg nu men hoppas ni får en helt toppendag när det är så fint väder!

Hur mår ni annars?

Kram Kram

Ems

Nu är det inte många dagar kvar till att jag ska till SCÄ för första gången för att träffa min behandlare. Jag är verkligen panikslagen och jag vet inte vad jag ska ta mig till :/. Det börjar kännas mer verkligt på något sätt fast ändå inte. Låter det ens vettigt? Jag känner att göra så att man har två behandlingar kanske är det bästa för tillfället med både min psykolog E och SCÄ, men samtidigt så känner jag att det kommer säkert bli tufft och jobbigt. För vilket pris då? Att jag hamnar i samma position igen eller att jag faktiskt blir frisk från något? Jag vet att det är ett helvete att ta sig ur det hela och man måste kämpa, men orkar jag kämpa? Det är ju det som är frågan också, inte bara om jag kommer bli frisk och klarar av att hålla mig frisk.

Det är så mycket som spinner i mig just nu och jag måste kanske ta mig i kragen och prata med psykolog E när jag pratar med henne nästa gång och verkligen vara ärlig med saker och ting. Som typ vad jag känner att jag klarar av och inte klarar av. Plus att vad jag känner inför saker, varför ska jag inte vara ärlig med det för? Jag vet att jag blir inte bättre av att inte säga saker och ting. Jag måste nog säga vad som sker och hur jag verkligen mår, det går inte att dölja längre kan jag säga även om jag vet vad som kommer ske. Får vara helt ärlig och säga hur jag mår och vad jag är mest rädd för med vissa saker. Så enkelt är det, eller enkelt är det ju aldrig eftersom det är enklare sagt än gjort...Men att vara ärlig mot sig själv och psykolog E kanske är ett första steg mot något annat för jag känner nu att jag kan inte vara helt ärlig om vissa saker till personer som jag har känt länge heller av olika anledningar. En av dessa anledningar är väl att jag känner att jag inte vill att dem ska höra av sig och tro en massa saker som inte stämmer och så mycket mer. Jag vill inte ha dem där samtalen och jag vill inte att man ska oroa sig för saker som vissa inte har en aning om egentligen. VIll helst itne bli kallad vissa saker av alla, vill inte prata med alla heller just nu för det har varit allt för intensivt. Så är jag just nu och jag tänker inte förklara mig heller och säger inte mer heller för att om man vet svaret eller känner sig träffad så kan jag iunte göra något åt saken eller jag tänker inte göra något åt saken för att det är ju inte något som jag kan rå för om man känner sig träffad för tillfället. Eller? Jag säger ju bara vad jag tycker och känner för tillfället inget mer och det är ju inte något som jag alltid kommer känna eller så. Jag har bara sådana perioder och jag kommer prata med personerna, det är inte det men jag vill inte att det ska bli allt för nära inpå livet och speciellt inte nu.

Jag kommer prata om saker och det jag går igenom men kommer inte säga allt eller inte erkänna allt heller för det är mitt liv och mina val.

Med det sagt så tar jag och avrundar för tillfället och tänkte ta och kolla på någon serie eller så. Får se vad det blir!

Hoppas att ni får en bra forsatt lördagskväll!

Hur mår ni annars?

Kram kram

Ems

Efter att inte träffat M och A på vet inte inte hur länge så fick jag träffa dem idag <3, oh som jag har saknat dem! Dem är några av få som jag verkligen känner att man kan könna att det går att vara sig själv med. Det var så härligt att få vara där och bara få träffa dem <3, och jag va ioförsig inte själv där men jag känner dem lite mer än vad K gör. Men trevligt var det iallafall, det var en eftermiddag som jag ändå vill njuta av för dem dömer inte en när man kommer utan dem lyssnar och får en att le oavsett hur man mår. Dem kan få en att le utan att kanske veta att man mår dåligt. Man kan komma och vara jätteledsen över något men går därifrån med ett stort leende för att dem är just dem. Dem får en att le utan att dem vet om hur ens dag har varit eller så vidare, som sagt. Jag var glad att jag träffade dem idag för det var så länge sedan :) Hela eftermiddagen har varit helt underbar pga dem helt enkelt. Men nu sitter man hemma igen och bara segar typ, mår inte bra att vara hemma men om allt går vägen och så vidare så kan jag kanske ha lite tur. Så håll tummarna på att allt går vägen även om det kan ta någon/några månader men det kanske är värt det för att man vet vad som kommer då kanske? Om allt, som sagt. går vägen...

Aja, vad mer? Inte så mycket kanske. Eller har haft terapi, hade det igår och innan dess så var jag på ett annat möte så det var en ganska stressig dag men ibland blir det mycket tider och på en och samma dag. Vad kan man göra? Det måste ju vara så ibland också för att man kan ju inte alltid bestämma hur det ska bli med tider, det finns ju flera parter som gör så att man måste hitta en tid som passar alla.

Aja, ska nog ta och avrunda nu och skriver kanske lite mer senare. Måste få ut mig lite mer känner jag men just nu vill jag fokusera på annat. Men vu hörs kanske lite senare!

Hur mår ni? Och vad har ni gjort idag?

Kram Kram

Ems

Jag känner vissa dagar att den där dagen med stort D är som bortblåst. Det kommer inte komma någon sådan dag, eller hur jag ska säga. För samtidigt så känner jag mig blandad inför det för det finns ändå något som säger att den finns och jag har hamnat rätt med vissa.

Sedan så blir allt inte bättre av att man är orolig för vissa personer som man inte får tag på eller dem  inte hör av sig. Det känns inte bra, och anledningarna till att man är orolig, dem är många. Varför ska allt vara så komplicerat? Och jag är en sådan som blir orolig när man inte hör av vissa personer speciellt när dem inte mår bra och inte dyker upp när man har bestämt att man ska träffas(denna person brukar aldrig vara den som inte dyker upp) och inte hör av sig. Nu vet jag inte riktigt vad man ska göra? Jag har gjort det jag kan göra men är fortfarande orolig och får hoppas på det bästa och bara vänta på att personen hör av sig..

 

Annars så har dagen bara fortgått och jag känner mig inte helt hundra men aja, får se vad jag ska göra eller om jag känner att jag ska ringa till vssa personer eller inte. Aja, hoppas att ni får en bra fortsatt fredags eftermiddag och en bra start på helgen!

Hur mår ni annars?

Kram kram

Ems

Att det är torsdag redan idag är ju helt ofattbart, det känns som att dagarna bara försvinner bort. Det känns som att man inte gör något alls, inget alls. Varför ska allt gå så snabbt? Jag känner liksom att livet bara försvinner ur ens händer genom att dagarna går så snabbt och att man inte gör något speciellt bra och att tiden går åt att försöka något som inte finns!?! Tiden försvinner ur en och man kåänner att vissa saker är onödigt, varför ska man ens kämpa för det då? Det enda som man kämpar för är att hålla det förbjudna borta och alla känslor som man inte ska visa hålls borta också..

Det här varlite tankar om vissa saker och jag vill inte skriva allt för mycket om saker och ting för att vissa saker är alldeles för privata och ska bara tas upp med min psykolog E känner jag. Jag ska dit på tisdag istället för på torsdag som var planerat, det kommer bli väldigt stressigt på tisdag men det kommer fixa sig. 

Aja, hur mår ni idag? Och vad har ni för planer?

Kram Kram

Ems

Tillbaka, efter en liten liten pasu. Jag behövde den pausen lite för att det har varit så pass mycket och jag har haft så mycket att ta hand om bådfe hemma och med mig själv så att det har inte funnits tid eller okr till att skriva alls.

Det är en sak som är säker iallafall och det är att jag har saknat att skriva här ;). Men nu sitter jag här igen, och bara tar det som det kommer just nu känner jag :).

Sen kan jag säga att jag har varit hos min vanliga psykolog E idag och det gick bra, plus att jag är glad över att hon är tillbaka. Träffade på C också vilket är typiskt men vi hälsade iallafall ;), men det är ju ändå någon man har haft kontakt med honom ändå så.

Aja, skriver lite mer senare men just nu så ska jag fortsätta att fixa med andra saker här hemma och så vidare.

Hur har ni det? Och vad har ni gjort?

Kram Kram

Imorgon är det dags för sista samtalet med min sommarpsykolog C! Det är med blandade känslor jag säger det. Det ska bli skönt att få tillbaka psykolog E, men samtidigt så har man ju ändå byggt upp något med C under fem veckor ca, som jag har haft honom på.

Men nog om just dessa känslor, utan det är ju så mycket annat som måste ut så att man känner sig ännu mer ledsen, gråtfärdig och typ något slags hat men det sistnämnda vet jag på ett ungefär vad det handlar om, och tänker inte gå int på det alltför mycket här för jag vill inte utsätta någon för det på en blogg, än mindre blogg. Jag känner att om det skulle vara så att någon får fnys om det och säger det till den/dem personerna jag känner agg emot så blir det kaos och det vill jag inte. Och jag lovar att det kommer komma upp imorgon förmiddag, för att det är något som jag inte kan hålla inom mig längre speciellt inte när det påverkar mig så pass mycket som det ändå gör. Plus att på mådnag kommer det komma ut ännu mer med vissa saker för det är några saker som jag bara tar med psykolog E och ingen annan, även om jag kanske litar på fler personer och så vidare. Men det är så pass känsligt så det måste vara E, min ordinarie och ingen annan.

Aja, nu ska jag nog ta och avrunda och jag skriver kanske lite mer senare får se hur jag känner att jag orkar och hur snabbt det går med vissa saker.

Hur har ni haft det/hur har ni det? Och vad har ni gjort idag?

Kram Kram

Ems

 

Idag var jag hos min sommarpsykolog C och ska träffa honom igen på fredag! Efter mycket om och men så känner jag mig ändå tacksam för att jag har hamnat på det stället jag är för att dem inte stänger under sommaren och som jag får träffa någon även under min riktiga's semester. Är så tacksam över dem som jag har haft under denna och förra sommaren plus för den psykolog jag har. Det är inte ofta jag känner så och ännu mindre ens säger det kan jag säga. Jag tänker inte säga varför jag säger så nu och varför jag säger så just idag. Men det var ett lååååångt samtal idag och det sades en sak som jag känner att jag behövdes sägas eftersom det kanske talar för varför jag är så pass rädd för vissa saker och varför jag är som jag är med vissa saker...
Aja, det var det men som sagt ska dit på fredag igen och ska cykla dit då också ;). Och sedan är min riktiga psykolog tillbaka.
Aja, hur har ni haft det idag? Och hur mår ni?

Kram Kram

Ems

Tankarna spinner omkring och jag känner mig, ja jag vet inte vad jag känner och hur kan känner inför vissa saker längre. Att vara mitt i ett byte av vissa saker och att inte veta vad som kommer ske gör mig rädd men samtidigt kan man inte vet allt eller man kan inte hjälpa allt som sker. Men jag är rädd, och jag vill egentligen inte erkänna det eller vissa andra saker vill jag inte ens säga högt till vissa för att jag inte vill veta av det, känna det eller ens veta av att vissa saker faktiskt har skett.

Sen är det så att jag känner av dessa jävla humörsvängningar och jag växlar från att vara ledsen ena minuten för att sedan vara glad andra minuten, ibland går det snabbare. Det är jobbigt men vad ska man göra, försöker ju ändå bli kvitt det och när man har Borderline så är det såhär, man växlar ganska snabbt. Jag brukar säga att det är ungefär som PMS men tio gånger värre. Jag vet inte annars hur jag ska förklara det, och om man vll veta mer så fråga eller läs på Vårdguiden där det står under sjukdomar och råd, psykisk hälsa och sedan är det bara att klicka på emotionellt instabil personlighetsstörning eller om ni vill vara lite lata, så klicka HÄR och ni kommer direkt dit :).

Aja, nu ska jag väl fixa mig iordning för att sedan cykla in till city och sedan hem. Försöker cykla så mycket som möjligt nu när man har hämtat ena cykeln iallafall :).

Hur mår ni? Och vad är era planer för denna söndag med detta underbara väder som är utanför fönstret?

 

Snart är även denna torsdag slut och man känner att denna dag har varit lång, plus att man känner en lättnad över att man hade en psykolog tid i dock för att vara utan dessa tider under två veckors tid är verkligen inte bra för mig upptäckte jag. Men nu har det varit och man kan inte ändra på det men jag har träffat min sommarpsykolog C idag, som jag sade i det förra inlägget också. Det var skönt att ha den tiden inbokad idag för dessa två veckor har varit en ganska tuff period men har kämpat mig igenom det också som jag alltid har gjortoch gör även om man inte orkar med allt. Och har en ny tid med C på tisdag och sen återgår jag till min vanliga psykolog E veckan därpå, vilket är skönt på ett sätt för det är ju ändå hon jag litar allra mest på.

Men annars så har det varit promenader och gkort lite olika saker. Försökt att hålla igång och inte vara hemma typ, eftersom jag inte vill vara hemma helst. 

Men aja, ska kolla vidare på "Ghost Adventures" och sedan så ska man väl kanske gå och lägga sig, får se när man kommer i säng och somnar sen ;).

Kram Kram

Ems

Sitter och tänker, tankarna bara spinner runt. Liksom att orka, inte orka? Vad är det med allting, ska jag erkänna vissa saker för personer som ändå står mig nära eller ska låta bli?  Jag vet inte längre, och att erkänna allt för personer är svårt. Jag släpper på kontrollen en bit men inte hela vägen, sådan är jag . Det finns någon ingen som vet precis allt men sedan finns det ju personer som vet lite mer än vissa andra. Men de kan bero på att man kanske vet att dem/den vet hur vissa saker ändå känns för att man lädre känna personen/personerna på typ Mando och så. Då behöver man inte förklara allt heller, dem förstår exakt hur det känns och vet hur det fungerar. 

Jag vill så gärna kunna släppa in personer mer in i livet även dfem som känner mig väl och jag litar på lite mer men det går inte, klarar inte av det.

Sen så är det att man går och tänker på saker som påverkar en som gör att man ligger där mitt i natten med en mardröm eller så som har med ett minne eller liknande att göra vilket gör att man inte sover så bra eller inte kan sova alls. Just för att det påverkar en, men man vill inte att det ska påverka en alls och man försöker trycka undan dessa minnen och man försöker göra allt för att inte alls kännas vid dem och så vidare. Men samtidigt så vet jag att dem minnena måste fram någon gång och att jag behöver prata om det, vilket min psykolog E vet om att jag har det såhär och att jag måste förbereda mig för det. Och detta pratade vi om innan hon gick på semester och det jag skulle ta det i min egna takt och inte ta och berätta det innan hon skulle på semester. Men får se hur lång tid det tar innan jag ens får ut det ur mig och om jag ens vågar säga något om det, för att det är minnen jag inte ens vill ha och jag önskar att dessa saker som minnena handlar om inte ens hade hänt. Men nu är det som det är och jag kan inte ändra på saker som har hänt förr, det går ju inte att resa tillbaka i tiden och ändra på saker och ting även om man skulle önska att det gick. Men aja, får se vad som sker och jag känner hat mot det som har hänt och allt som har med det att göra.

Aja, ska nog inte skriva allt för mycket om det nu för att jag känner hur jag bara bubblar upp av ilska mot vissa personer och så vidare. Så nu förtränger vi det ett tag till vetja så blir allting bra förhoppningsvis eller får tänka så iallafall. Och detta var en lite tankgång som har spunnit i mitt huvud ett par dagar nu....

Hur har ni haft det idag? Och hur mår ni?

Kram kram

Ems

Ursäkta att det har varit lite tyst, men i helgen så har jag inte mått så bra och försöker stå ut till torsdag då jag ska träffa C min sommarpsykolog. Det ska bara gå och tänker fanimej inte ge mig med den grejen, så är det helt enkelt och det finns ju alltid tjejzonen om man vill prata ut relativt anonymt. Kan rekommendera det starkt för tjejer som behöver stöd i något och är osäker på vart man ska vända sig och om man inte vågar ta kontakt med vården(om det behövs) men dem är väldigt hjälpsamma.
Aja, ska nog duscha nu och sedan så sätter jag mig framför datorn igen eftersom det är det enda jag har just nu när jag inte sover hemma idag.
Hur mår ni? Och hur har eran måndag varit?
Kram Kram
Ems

Har en längtan och det är att få slippa allt och bara vara. Men nu är det inte så, utan man sitter med världens ångest och har en massa känslor som spinner omkring. Vet inte vad jag ska göra med dem och jag vet inte vad jag ska göra eller hur jag ska hantera allt som sker och alla nya förändringar. som kommer att ske och så vidare.
Vad ska man göra med detta mån tro? Jag vet inte längre och vet varken ut och in längre heller för den delen.
Aja, men vad finns det för val nu än att försöka kämpa? Men att kämpa när man knappt har någon vilja eller ork till det heller är ju hopplöst...
Aja, lite tankar och vad som pågår inom mig just nu. Vilket visar samtidigt att jag inte har varit på ett visst ställe på två veckor typ.
Men hoppas ni har det bra! Och Hoppas att ni mår bra?
Kram kram
Ems

Efter att ha haft en liten födelsedagsfirande igår och en lång dag så skriver jag nu igen. Jag känner mig väldigt trött och orkelös just nu!?! Vet inte varför men så är det och har en dag som heter duga. Eller har en period som jag inte känner mig okej och mår dåligt men jag känner att jag har mindre än en vecka kvar till min bokade tid med min sommarpsykolog C och det gäller att stå ut helt enkelt.
Aja, det var en liten uppdatering och skriver mer imorgon igen!
Hur mår ni? Och vad har ni gjort idag?
Kram kram
Ems

Det är kväll och onsdag och jag sitter här och bara tar det lugnt medans jag skriver, eller jag försöker ta det lugnt men är jätte nojig för en sak men det borde komma ibland så blir jag såhär utan anledning fast jag vet hur det funkar. Varför vet jag inte, kanske för att det tillhör mig och minpersonlighet? Eller är det så att man är bra på att hetsa up sig fast man inte behöver? Aja, något är det iallafall men det borde inte vara några problem med tanke på olika saker men men jag kan inte hjälpa hur jag blir!

Annars så har det varit så att jag har träffat mormor och min morbror idag, dem kom för att fira mig och min bror som ska fyllar år, jag fyller imorgon :/ och min bror fyller på fredag. Jag har sådan åldersnoja som det inte finns och ändå så är man fortfarande ung, hur går det ihop det vet jag inte.

Aja, och så imorgon så är det att möta upp lite personer för att sedan gå och sätta sig i en park och grilla, ha en picknick helt enkelt. Sen blir det väl hem och fira lite lätt med familjen typ. En ganska lugn dag är inplanerad helt enkelt, men det passar mig perfekt för jag är ingen som måste ut och fest och så vidare bara för att man fyller år.

 

Annars så har jag inte gjort så mycket idag, som sagt firat lite med mormor och min morbror med en lunch och fika sedan så har man gå¨tt runt lite i stan och handlat inför imorgon och så vidare :)

Och nu har man försökt att få i sig en sådan här:

 

HAr inte ens kunnat öppna näringsdrycken och det har inte gått än men det finns tid än att försöka, en del dagar men idag gick det inte med denna dryck som är både älskad och hatad. Vet inte vad jag ska tycka om denna dryck :/. Men ska försöka och om det behövs fler så skulle jag ringa innan torsdag för efter det så är läkaren på semester.

Aja, lite kvällstanakr sådär om den sak som inte är ideal men om det behövs så finns det ju den saken att ha till handa liksom.

Kram kram

Ems