Tankar såhär på kvällen!

Sitter och tänker, tankarna bara spinner runt. Liksom att orka, inte orka? Vad är det med allting, ska jag erkänna vissa saker för personer som ändå står mig nära eller ska låta bli?  Jag vet inte längre, och att erkänna allt för personer är svårt. Jag släpper på kontrollen en bit men inte hela vägen, sådan är jag . Det finns någon ingen som vet precis allt men sedan finns det ju personer som vet lite mer än vissa andra. Men de kan bero på att man kanske vet att dem/den vet hur vissa saker ändå känns för att man lädre känna personen/personerna på typ Mando och så. Då behöver man inte förklara allt heller, dem förstår exakt hur det känns och vet hur det fungerar. 
Jag vill så gärna kunna släppa in personer mer in i livet även dfem som känner mig väl och jag litar på lite mer men det går inte, klarar inte av det.
Sen så är det att man går och tänker på saker som påverkar en som gör att man ligger där mitt i natten med en mardröm eller så som har med ett minne eller liknande att göra vilket gör att man inte sover så bra eller inte kan sova alls. Just för att det påverkar en, men man vill inte att det ska påverka en alls och man försöker trycka undan dessa minnen och man försöker göra allt för att inte alls kännas vid dem och så vidare. Men samtidigt så vet jag att dem minnena måste fram någon gång och att jag behöver prata om det, vilket min psykolog E vet om att jag har det såhär och att jag måste förbereda mig för det. Och detta pratade vi om innan hon gick på semester och det jag skulle ta det i min egna takt och inte ta och berätta det innan hon skulle på semester. Men får se hur lång tid det tar innan jag ens får ut det ur mig och om jag ens vågar säga något om det, för att det är minnen jag inte ens vill ha och jag önskar att dessa saker som minnena handlar om inte ens hade hänt. Men nu är det som det är och jag kan inte ändra på saker som har hänt förr, det går ju inte att resa tillbaka i tiden och ändra på saker och ting även om man skulle önska att det gick. Men aja, får se vad som sker och jag känner hat mot det som har hänt och allt som har med det att göra.
Aja, ska nog inte skriva allt för mycket om det nu för att jag känner hur jag bara bubblar upp av ilska mot vissa personer och så vidare. Så nu förtränger vi det ett tag till vetja så blir allting bra förhoppningsvis eller får tänka så iallafall. Och detta var en lite tankgång som har spunnit i mitt huvud ett par dagar nu....
Hur har ni haft det idag? Och hur mår ni?
Kram kram
Ems

Kommentarer

Kommentera här:

Namn:
Jag vill bli ihågkommen!

Mail: (Bara jag som ser!)

Blogg/Hemsida:

Dina fina ord:

Trackback