Måste ju älska vissa dagar!

Jag är så arg, frustrerad och ledsen plus besviken. När man börjar se att den man har litat/litar på inte bryr sig alls längre knappt så blir jag frustrerad. Den som har stått brevid mig när det var som mest tuffast förra året och har hjälp mig med saker, följt med på olika möten blir helt plötsligt till en som knappt lyssnar och inte tar in hur svårt det är i just denna stund/tid, varför? Jag känner att man inte tar hänsyn till en och inte lyssnar på vad man säger, har för åsikter osv. Det börjar bli en kyla mellan personal och deltagare men även bland vissa deltagare, det ska inte vara så eller ens behöva bli så! 
Det är bara en liten del av min känslostorm just nu och det är kaos just nu inom mig och runtomkring, tack och lov för min älskade J som förstår mig och hur jag menar, även N som ser vad jag menar och så. Just nu kan det mesta inte bli så mycket värre, och man måste förstå hur vissa saker påverkar andra och lyssna, inte bara läsa efter det som står på papper eller känns bäst för en specifik person. 
Men nu orkar jag inte skriva så mycket mer, jag skriver mer om dbt-gruppen imorgon eller så.
Puss och kram

Kommentarer

Kommentera här:

Namn:
Jag vill bli ihågkommen!

Mail: (Bara jag som ser!)

Blogg/Hemsida:

Dina fina ord:

Trackback