Denna dag vill jag helst inte minnas helst efter att ha träffat psykolog K idag, min sista gång så mådde jag inte så himla bra alls och jag tog mig igenom tio-melliset med ångest men det var liksom hanterbart. Men vid lunch så brast det för mig och jag började gråta. Det blev liksom för mycket med allt och ja, jag klarade inte av att äta upp min lunch! Men tack och lov för personalen som var där som såg att jag inte mådde bra alls. Och när vi stötte på varandra igen efter så frågade hon hur jag mådde efter och gav mig en kram faktiskt :). Men men, ibland har man sådana här dagar också. Och fick världens Bamse och varmaste kramen av K innan jag gick, så har jag aldrig känt förut och fick en liten sak av K för att jag ska komma ihåg henne och att blicka framåt, att bli frisk och fri typ. Det är en sak som man kan ha i plånboken och den ligger så bra i min plånbok ♥
Tack K ♥♥
Aja, en liten snabb uppdatering och visa att jag lever! Hur mår ni? Och hur har ni haft det?
