Ems

Alltså är ju förbannad till fullo, det finns inget återvändo! Jag vet Brittis, att jag inte borde lägga energi på det som du sa men kan inte låta bli att vara förbannad! För det här är inte okej...Verkligen inte, man dyker inte upp när man säger att man vill ha någon som lyssnar och vill träffas. Sedan gör en orolig genom att inte svara alls på något, sedan för att uppdatera på Facebook något så, ja hittar inte ens ord för det! Det är inte okej, även om man är lättad över att man vet att personen lever speciellt när man vet personens bakgrund. Just nu så känner jag mig så himla förbannad så jag inte ens vet vart jag ska ta mig till med den. ÄR FÖRBANNAD för att man känner olika känslor över det hela. Jag känner att just n så har personen blåst ganska mycket för sig själv, personen ska inte förvänta sig att kunna ringa, smsa eller träffa mig så fort man känner sig nere nu. Fast jag vet att denna person kommer förvänta sig det, och att jag kanske kommer ställa upp för att jag är en sådan som är snäll och vill alla väl och att man ska må bra men jag känner för tillfället att jag mår inte tillräckligt bra i mig själv för att ha det såhär med denne person som inte ens har hört av sig och sagt en ord till någon!?! Det är verkligen inte OKEJ och jag känner mig uttömd och återigen förbannad över det hela. Man kan väl åtminstone säga att man inte vill eller att man inte klarar av att komma men att inte höra av sig, dyka upp och låte en stå och vänta på en i ett x antal minuter/timmar eller vad det nu gäller. För att sedan inte ens svara, säga ett ord och bara låta en sväva i ovisshet? Vem gör något sådant? Visst när man inte mår bra kan man bli så att man inte vill prata eller men man kan väl åtminstone försöka höra av sig även om det är svårt och inte vill tillslut ändå? 

Oh, är så arg, ledsen och besviken. Trodde mer om personen och även om jag vet hur personen är så säger jag igen att jag trodde faktiskt mer om personen!?!

AJa, nu fick jag ut lite om hur jag verkligen känner. Och jag kan inte låta bli att känna så starkt om saker och ting. Mina känslor och jag är väldigt upp och ner, vad vill man ha av mig egentligen? Vad vill man uppnå när man utnyttjar någons snällhet genom att strunta i att ens höra av sig utan bara förväntar sig att man ska stå kvar där och stötta den personen? Det är ju inte bara att ta och ta utan att man måste ju kunna ge något tillbaka också, vilket jag känner att denne person gör just nu...Jag är så kluven i den här situationen just nu, jag vet inte vad jag ska göra. SKulle behöva en paus ifrån allt och inte bara från denna person utan även från allt annat också, både mig själv och andra omkring plus behöver en paus från mina känslor och mitt inre kaos.

Aja, skriver mer senare för nu är det Manschester United, laget jag hejar på i PL(Premier Leauge)

Hur har ni det denna lördag? Och hur mår ni?

Kram Kram

Ems 

(Och hoppas att ni orkar läsa texten)